onsdag 9 september 2015

Ortopedkonsulten

I förra veckan träffade vi ortopedkonsulten på Hab. Vi har ju påpekat en längre tid nu att vi tycker att Ludvig är så sned i sin kropp. Det verkar och ser ut som om han bara sitter på sin ena skinka och han sjunker ihop som en säck när han sitter i soffan. Ena höften skjuter ut och han har jättesvårt för att gå och det verkar som om ena benet är längre än det andra.

Det visade sig nu att det är muskulärt så det är inte hans skelett det är fel på. Så med rätt hjälp så ska det gå att räta ut hans kropp men fortsätter han att gå, sitta och ligga i denna ställning finns det risk att skelettet växer så snett och att hans höft hoppar ur led. Det är bäckenet som han skjuter framåt vilket gör att benen verkar olika långa.

Så utfallet av detta besök blev att vi ska få en tid till ortopedtekniska där det ska provas ut skenor till hans fötter så de kommer i rätt vinkel och att han ska kunna gå och stå bättre. För att räta ut kroppen och få honom upprätt vilket inte går när vi går med honom längre så ska han få ett ståskal. Vet inte riktigt hur det fungerar men det ska bli spännande att se vår utbrytarkung att bli nedsatt i ett ståskal :-)

När han sen blir äldre och inte växer så mycket så blir det nog tal om ytterligare en operation för att räta och vinkla rätt hans fötter.

Uppdatering sen skolstart

Jag märker själv att det går längre och längre mellan inläggen här. Dels handlar det om att Ludvig blir äldre och vi vill skydda en del av hans integritet och mycket för Noras skull och dels handlar det om att tiden bara springer ifrån mig. Nu har min skola även den dragit igång och förutom det är det en massa möten och läkarbesök så...jag hoppas att ni få läsare som är kvar har förståelsen för det :-)

Ludvig började skolan den 19 augusti och jag följde med till skolan för att se om jag kunde få honom att ta något att äta i skolan. Det har fortsatt så bra här hemma och när vi har varit ute, då har Ludvig velat fika, vi har ätit på restaurang och så vidare. Direkt när jag visade mig för Ludvig på skolgården visade han tydligt att han ville att vi skulle åka hem. Han tog min hand på sitt bälte i rullstolen, att jag skulle ta loss honom. Vi gick in i klassrummet men när frukten togs fram och små kanelbullar visade Ludvig tydligt att han inte ville ha något. Efter ett litet tag så valde jag att köra hem för jag störde mer hans rutiner än gjorde nytta på skolan.
På fredagen valde jag att åka och hämta honom vid lunch för att vi skulle åka och fika någonstans. Vi kände att vi var tvungna att testa så detta inte hade försvunnit då skolan hade börjat. Att Ludvigs tvång påverkades negativt av att han inte så jätte gärna vill vara i skolan. Det visade sig att det var inga problem alls, Ludvig åt mer än gärna en glass utomhus. När jag och mormor hämtade honom var han i sin gåstol men när han hörde våra röster och luktade på mig så visade han tydligt att han skulle loss från stolen och åka hem.

Förra onsdagen igen så ringde de från skolan och sa att Ludvig hade kräkts så det var bara att köra och hämta honom. När vi kom hade han fått extra cortison och han hade hunnit pigga på sig bra och när han hörde våra röster så blev han glad och visste att vi skulle åka hem. Väl hemma så åt han som vanligt men vi valde att ringa till dagvården så dagen därpå var vi och kollade hals och öron på honom. Han var lite svullen och röd i halsen men inget annat. Alla prover var bra.

I söndags blev Ludvig snorig och på kvällen ville han gå och lägga sig utan de vanliga kvällsrutinerna. Senare på kvällen kom febern och natten blev dryg då jag var uppe och kollade temp var och varannan timme. Ludvig gjorde konstiga ljud och sov oroligt men det var inte så konstigt för febern steg ganska hastigt. På morgonen långt efter att han brukar så steg han upp och försökte få i sig lite frukost men det gick inte alls så bra. När han kom upp där uppe igen så gjorde han inget motstånd att gå och lägga sig igen, med kläder på (har aldrig hänt under alla dessa sjuka år). Så jag tog med skolboken in på hans rum och satt där och försökte koncentrera mig. Det blev en tur till dagvården igen men det var nog mest ett elakt förkylningsvirus och Ludvig piggnade till på eftermiddagen. Nu är han pigg och glad igen och vi hoppas att det håller ett bra tag nu.