Att få med Ludvig i gemenskapen

Det är inte alltid det lättaste att få med Ludvig i gemenskapen eftersom han har sina rutiner att följa för att må bra. Efter att han har ätit så vill han upp på sitt rum och ha återhämtning, därefter är han i en soffa som vi har på ovanvåningen. När han sen kommer ner igen brukar han vilja gå ut en stund eller så vill han sätta sig vid matbordet igen. Det ställer ju till det ibland i våra planer så...
Idag testade vi lite nya saker eller rättare sagt vi började så nätt redan i fredags då vi lät honom sitta i en speciell stol vi har köpt och som vi har i trädgården. Det gick kanonbra, han satt en bra stund där ute och satt kvar även när vi sen grillade.

Idag åt han lunch och sen gick han upp som vanligt men sen kortade vi ner stunden i soffan och tog ner honom för att äta mellis vilket han tidigare enbart har fått i form av juice och vatten i knappen. Idag åt han jordgubbar, vaniljsås och lite paj. Därefter gick vi ut med honom, gick och hämtade Nora som var hos en kompis och sen gick vi hem och lämnade av Nora o kompisen hos oss medan jag, mormor och Ludvig gick vidare till lekplatsen så han fick gunga.
När farten tog slut rörde Ludvig på hela sin kropp vilket vi tolkade som att han ville gunga mer.

När vi kom hem så gick vi till trädgården och Ludvig satte sig i sin stol med glädje. Jag satte mig mittemot och så fick Ludvig en boll som han försökte gömma och kasta bakom sig. Jag fick den, frågade honom om han kunde nicka bollen och så kastade jag den försiktigt mot hans huvud och han blev lite förvånad. Han fick bollen, tog upp den mot sitt huvud och försökte nicka själv. Han letade efter mina händer, gav mig bollen och jag frågade om han ville nicka igen och han gjorde ljud från sig och jag kastade bollen och Ludvig skrattade gott. Det går inte att beskriva känslan av dessa små, korta tillfällen av samspel från honom. De är sällsynta men de värmer så gott de gånger de sker.
Jag snurrade på hans keps så skärmen kom bakåt och han tog den, snurrade tillbaks den. Jag tog kepsen, snurrade bak den igen och han tog av den, gav den till mig. Jag satte den på mitt huvud och han kände men tog inte den. Då satte jag den på hans huvud igen, med skärmen framåt så som han vill ha den. Då snurrade han själv den så skärmen kom bakåt men snabbt därefter snurrade han den rätt igen och skrattade så det ekade i hela trädgården. Han busade så som bara han kan.

Nu hoppas vi på att sommaren kommer så vi kan sätta upp poolen, åka till stranden och faktiskt bara njuta av att det är sommarlov. Nu vet vi att Ludvig trivs i trädgården också och kan vara med där vissa stunder under dagen så det underlättar mycket.