Sommarlov och välmående

Nu har snart hela sommarlovet avverkats och det har gått alldeles för fort. Vädret har kanske inte varit det allra bästa men nu verkar det som om sommaren kommer.
Vi har trots allt fått dagarna att gå och det har hänt under med Ludvig.

Nora är inne på sin andra omgång med sommarsimskola och sen har hon tränat skridskor under en vecka. Under den veckan var det två skridskopass och ett balettpass varje dag och sen simskola på kvällen. Behöver jag säga att det var en trött tjej på kvällarna. Första skridskopasset var klockan sju på morgonen :-) Nu har hon börjat träna mer intensivt på skridskorna och hon tycker att det är så roligt.

Vi har varit på Tosselilla, vi mötte upp Kristians kusin med familj där. Ludvig visade inte sig från sin bästa sida så han ville inte göra något speciellt där men han verkade trivas ändå.

En dag körde vi till Helsingborg och tog båten över till Helsingör och gick där en runda.

I juli tog vi en andra sväng till Legoland och Lalandia men denna gång åkte vi med förutom mormor & morfar med kompisar. Det var sista gången nu som vi åker till Legoland för Ludvig fick inte åka många karuseller av säkerhetsskäl. Så det var mest att gå runt med Ludvig där inne, ta lite lotter och vinna lite gosedjur :-)

Under hela sommaren så har vi erbjudit Ludvig fika när vi har varit ute men han har inte velat ha något. I början av augusti var vi hos dietisten och det visar sig att Ludvig har ökat från ett BMI på elva, tolv till gränsen till övervikt, alltså tjugofem så nu får han inte gå upp mer i vikt. Han satt med och lyssnade och senaste tiden känner vi att han blivit mer medveten om saker o ting.
Vi lovade att försöka få bort mer av hans tvångssaker vid måltiderna trots att vi redan fått bort det mesta men nu skulle även glassen bort.
Gissa vad, det har gått över förväntan så nu äter han enbart sin mat och ett knäckebröd efter maten. Frukt i soffan på kvällarna och så sin frukost. På helgerna får han glass och lite lördagsgodis. Givetvis får han fika vid högtider eller kalas som nu när han fyllde år.

Vi var på en marknad i slutet av juli och Nora hade fått Churros med kanel och socker. När vi satt i bilen hem tänkte jag att vi måste testa o se om han vill smaka. Gissa vad, han tog den och luktade på den och stoppade sen in den i munnen. Jag började nästan hoppa av glädje, det går inte att beskriva med ord hur det kändes. Dagen efter körde vi till Helsingör och där ville han inte ha något men i bilen hem åt han en kanelsnäcka.

I fredags packade vi bilen och körde över till Köpenhamn och tivolit där. Vilken service de visade, när vi kom visade de oss en kassa anpassad för rullstolar. När vi sen förklarade att Ludvig inte ville ha något åkband på armen häftade de på det på ett kort där det stod Visa hänsyn och att han kunde ställa sig vid utgången för att slippa stå i kö vid karusellerna.
Ludvig åkte, skrattade och mådde så bra. När vi sen skulle äta lunch så tog jag en pommes från Nora och gav Ludvig och han bara stoppade in den i munnen, tuggade och svalde. Sen började han leta efter fler. Han åt fler och sen fick han en del av Noras hamburgare som han glatt tuggade i sig.
På eftermiddagen så drack vi kaffe och köpte en belgisk våffla med glass. Han satte sig tillrätta i rullstolen och smaskade glatt i sig det också.

Det har lönat sig att vara envis och fortsätta traggla med Ludvig och jag är så oerhört stolt över honom. Det har tagit säkert fyra år att komma hit och det är tack vare hans assistans som vi kommit så långt som vi har gjort. Vi har kunnat lägga så mycket tid för att bygga upp ett förtroende för oss, att bygga upp en trygghet och att hjälpa honom med hans självkänsla.

Jag hoppas att detta håller i sig ett bra tag framöver för just nu känns Ludvig så mycket mer med, han vill leka, han slår på sina trummor och han vill äta och tvången tar inte all hans vakna tid. Det är inte hela dagar han vill leka, det handlar om korta stunder varje dag men ändå...
Tvången märker vi av direkt när han blir trängd, han känner sig ångestfylld eller om han inte mår så bra men så länge vi kan anpassa, göra det han mår bra av och finnas där för att sopa banan innan han kommer så funkar han. Det är stort, så stort att jag inte tror att någon utomstående kan förstå.

Nu satsar vi på en sista bra sommarlovsvecka innan allvaret drar igång igen.