Hopp om vår

Jag började jobba 50 % den förste mars och sen den dagen så har barnen inte varit så mycket sjuka som under denna period. Nu längtar jag till vår och en massa sol och plusgrader, gissar att jag lär få vänta ett bra tag till.

Ludvig gillar verkligen att vara ute men eftersom han har så mycket saliv som rinner så är det kalla vädret inte till hans fördel. Vi går givetvis ut ändå men stunderna blir inte så långa i taget.

I måndags gick vi en tur på stranden och där det var mest kuperat, där gillade Ludvig det som bäst. Att se hans leende när vi kom ner till vattnet och han hörde dess porlande gör att hjärtat är på väg att brista av lycka.

stranden i måndags

 

För ett par veckor sen var vi i bokskogen, då var marken vit av snö och Ludvig var trött av ny medicin så han somnade i bilen och var inte riktigt på gång men han gjorde tappra försök av att vara med. Nora njöt av hinderbanan, av att få vara ute och röra på sig.

 

 

Bokskogen för ett par veckor sedan, snötäckt mark.

Idag gjorde vi ett nytt försök med bokskogen med sällskap av mormor&morfar och farmor&farfar. Idag var det inte en snöflinga på marken och Nora njöt ännu mer och Ludvig var piggare eftersom vi tagit bort en medicin och han skrattade gott när han och morfar balanserade på hinderbanan.

Vi längtar efter våren, våra kroppar skriker efter att kunna vara ute längre stunder och vi tar varje tillfälle till att vara ute och samla energi och ta bort alla baskelusker vi bara kan.

Med lite hjälp går det mesta och att se lyckan i Ludvigs ögon när han klarar det som andra gör är guld värt.

Morfar o barnen och farmor&farfar och pappa i bakgrunden och så farmors lilla Dino

Ludvig och idolen morfar