söndag 5 oktober 2014

Veckorna bara rusar iväg, här är det fullt upp

Jag hinner verkligen inte med, veckorna går så fruktansvärt fort. Jag skrev min första salstenta i fredagseftermiddag, det var bara fyra böcker om pedagogik och socialpedagogik. Det var svårt att få in allt och vi får väl se hur det gick.
Utöver det har jag lite kompletteringar eftersom jag varit borta lite från skolan och så är det mycket med barnen. Nora har sina aktiviteter och Ludvig är trött o sliten.
Vet inte om det är väderomslaget eller om det tog hårt på honom när vi var iväg på Ågrenska.
Något är det som inte stämmer i varje fall, han är trött och han verkar ha ont i lederna. Det är mycket svårare för honom med finmotoriken, han har svårt att greppa sina tabletter. Vi har minskat antalet som han får genom munnen men vissa måste han ha enligt honom själv annars kan han inte komma vidare i måltiden. Han är skakigare i både händer o ben igen och även i skolan säger de att han fått mycket jobbigare att gå.
Det är tur att gåstolen fungerar bra i skolan för den går han i flera gånger om dagen och den har han med på gymnastiken så han kan vara med på ett annat sätt.

Igår var det kanelbullens dag så jag bakade och familjen njöt, även Ludvig som älskar hembakade kanelbullar. Idag har jag fått putsat fönstren, veckohandlat och lagat middag till imorgon då jag har lång dag i skolan. Till kvällsmat åt vi lite julmat, Jansson, sill och bröd.

Det är svårt att få tiden att räcka till så jag märker själv att det går längre o längre mellan gångerna att jag skriver här. Vill ni veta nått speciellt så skriv gärna vad ni vill att jag skriver om :-)

Önskar er en skön vecka!

1 kommentar:

  1. Madeleine, trots att jag inte känner er IRL tar mitt hjärta ett litet skutt av glädje (och oro) varje gång det finns ett nytt inlägg från dig i min feeder.
    Dina beskrivningar av livet med och kring Ludvig är alltid intressanta.
    Berätta gärna hur det går med sökandet efter ny(a) assistent(er), mer om hur ni hade det på Ågrenska, hur det är att vara syskon (om det är OK för Nora att du skriver om det), hur du / ni gör för att orka både fysiskt och psykiskt...
    /Helena

    SvaraRadera