I söndags blev Nora sjuk, hon fick feber och klagade på att det kändes tjockt i hennes öra. Jag var hemma hela förra veckan eftersom Ludvig var sjuk då så det kändes ganska dumt att ringa till jobb och vabba ytterligare så jag gick och jobbade i måndags. Morfar ryckte in och hjälpte Kristian med barnen fram till assistenten kom. Kristian tog Nora till vårdcentralen för en koll på hennes öra och mycket riktigt så var det en öroninflammation.
I tisdags tog jag Vab på Nora och i onsdags var jag ledig.
Torsdag ändrade jag lite i mitt schema och tanken var att jag skulle jobba till klockan elva. Fick ett sms från assistenten att han var sjuk så jag ändrade lite till i schemat till klockan tio, strax efter nio får jag meddelande från Kristian att Ludvig kräks så en tredje gång blev schemat ändrat. Det var bara att åka hem och tur var det för Ludvig fortsatte att kräkas så jag ringde dagvården och pratade med dem, de ville inte ha dit oss men förvarnade barnakuten att vi var på väg.
Ludvig var missnöjd här hemma och kröp bara bort till ytterdörren och ville inte gå därifrån så därför kontaktade jag barnkliniken, han gör inte så om det inte är något. När vi satte oss i bilen så piggnade han till, han hade precis kräkts en gång innan vi körde iväg.
När vi kom till akuten så ringde vi bara på klockan och de kom och öppnade och frågade vem det var och när vi sa Ludvig fick vi komma in direkt på ett rum.
Ludvig sken genast upp och var pigg o glad hela tiden. En sköterska skrev in oss och pratade lite, en timme senare kom en läkare och Ludvig började få färg på sina kinder igen och det mörka runt ögonen började släppa.
Läkaren undrade lite vad vi gjorde där men som vi förklarade så vågade vi inte chansa längre, fyra kräkningar kan vara tre för mycket för ett Addisson barn så därför kom vi in. Kräk och cortisonbrist är den sämsta kombinationen som finns. Vi sa också att det troligtvis inte var en magsjuka, han har kräkts förr av förstoppning, han hade dagen innan varit och badat på Hab och varit vild som ett sjödjur och svalt halva bassängen om det kan vara det men vi ville gärna att de skulle kolla honom.
Läkaren ordinerade lite prover, ett stort klyx för magen och så fick vi testa spruta in medicin o vatten i knappen.
Medicinen i knappen fick han behålla, klyxet hade effekt och alla prover såg bra ut så efter nästan fyra timmar på akuten fick vi åka hem med att vi lovade att komma in igen om han började kräkas igen.
När vi kom hem fick han hälften av sin sondmat och vatten, innan läggdags svalde han sina tabletter med bubbelvatten och allt fick stanna kvar.
Förstår inte vad det var men troligtvis var det förstoppning eftersom han slutade kräkas och inte var cortisonpåverkad och salthalterna var bra i hans kropp. Feber brukar vi reda själv men så fort han kräks kommer min panik, det är så farligt för Ludvig, han kan bli dödssjuk på fem minuter, vi har varit med om det och det är det värsta som kan hända, det är så obehagligt att se. De mörka ringarna under ögonen, insjunket ansikte, tomma ögon och en helt slapp kropp som man får bära ut till bilen, fruktansvärd upplevelse som vi gärna avstår. Då åker jag hellre för tidigt till sjukan.
Jag hade mycket hellre farit till Blåkulla med de andra kärringarna igår än tillbringat tiden på akuten, jag blir så fruktansvärt trött av att sitta där.
Idag hann vi ikapp ändå, assistenten är fortfarande sjuk så morfar ryckte in och tog några timmar så Kristian hann städa medan jag körde och handlade. Sen har jag förberett inför morgondagens påskmiddag. En skaldjurscheesecake, rödvinssås och tårtbotten. Imorgon blir det en liten silltallrik till förrätt och sen blir det lammstek med tillbehör.
Önskar er alla en riktigt Glad Påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar