Idag när jag gick ner från narkos så mötte jag en av de underbara i personalen från avdelning 64 där Ludvig genomgick sin benmärgstransplantation. De var en liten grupp som verkligen tog sig på ansvaret för Ludvig, för att han skulle må bra och för att han skulle få så mycket regelbundenhet som möjligt. Vi pratade om det idag, hur viktigt det är med barnens välmående och tillmötesgåendet från personalen. De var verkligen fantastiska där på den avdelningen.
I eftermiddags så kom fina E från lekterapin in och hälsade på Ludvig. E kom ofta upp och lekte med Ludvig när han var på avdelning 64 och eftersom han blev så sjuk och inte ville gå ut från rummet och ner till lekterapin så kom hon upp istället. Idag när hon såg att Ludvig var inlagd så kom hon upp och hälsade på oss. Vilken underbar personal och vilket fantastiskt ställe och påhitt. En lekterapi där de sjuka barnen kan få en paus från behandlingar och annat att tänka på. Vår förhoppning är att Nora ska kunna komma och hälsa på imorgon och så ska de båda barnen få gå ner till lekterapin och så får vi se om Ludvig känner igen sig. Vi känner oss så omhändertagna och välkomna vid sådana här besök.
En stund senare knackar det på dörren och då är det Ludvigs neurolog som kom på besök, han jobbar i Lund denna vecka och neurologen och ortopedin är på samma avdelning så då kom han inom och hälsade på. Wow, vilken dag med så bra besök. Det tycker jag säger mycket om Ludvig, vilka avtryck han sätter hos de han möter längs vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar