Igår så åkte jag och Nora för att veckohandla. Hennes ena kompis hade åkt iväg och en annan hon brukar leka med hade varit hemma från skolan under veckan eftersom hon varit sjuk. Eftersom Ludvig ska opereras på tisdag så vågar vi inte riskera något, inte ens assistentet fick komma hit och arbeta eftersom han hade ont i hals, kropp och var förkyld. Så ville hon följa med och veckohandla för att leka på leklandet de har i anslutning till varuhuset, där man kan lämna sina barn medan man handlar. Det går ju inte det heller för det är många som lämnar sina extremt snoriga, halvfebriga barn där.
Att förklara detta för Nora är inte alltid det lättaste men hon är trots det så medveten om varför så det blev inte så mycket tjafs.
Jag tog till en liten belöning/muta, se det som vad ni själv vill. Jag lovade att fixa något till henne när jag åkte och handlade men så ville hon själv följa med och se vad hon kunde hitta.
Vi handlade, hon fick välja frukt och grönsaker och sen gick vi bort till "hennes" avdelning och direkt hittade hon en CD skiva med melodifestivalen. När jag sa att vi har den hemma (spotify) så sa hon att hon inte hade den på sitt rum. Okej, du kan få den men då blir det inget annat och då blev hon lite tveksam och satte tillbaka den. Det dröjde inte länge förrän hon kom med den igen, hon ville verkligen ha den.
I bilen hem pratade vi mycket om Ludvig och hans sjukdom. Nora sa att det inte var rätt, hon var ju så liten när han blev sjuk och hon minns inte så mycket av den friska tiden. Hon sa att då kunde de ju inte gå på bio tillsammans för hon var så liten men om han hade varit frisk så hade de kunnat göra det. Samma sak sa hon om att kunna springa tillsamman, mamma det kunde vi inte då men det hade vi kunnat göra nu. Det är nog många saker som verkligen spökar där långt inne i henne men som sällan kommer ut. Det är bra att köra bil, det är oftast då dessa saker kommer fram. Jag önskar att hon hade pratat ännu mer. Jag vet att hon oroar sig enormt nu när Ludvig ska opereras men morfar räddade oss. Han frågade henne igår om hon ville sova hos dem måndag till tisdag och att han skulle köra henne till skolan och sen hämta henne tidigt för att köra till ett lekland. Behöver jag skriva vad Noras svar var :-). Hon behöver skingra tankarna och så behöver inte en av oss föräldrar känna sådan stress över att köra hem från Lund och sjukhuset. Vet inte vad vi hade gjort utan morfar dessa dagar med Ludvig på sjukan.
Nu har vi önskat om att Nora ska få träffa psykologen på Hab för att ha någon utomstående att prata med, att få prata om allt som händer i hennes liv.
Nora får stå ut med mycket för Ludvigs skull men hon kommer att bära med sig stor förståelse för hur det är att vara sjuk, att leva med någon som är sjuk. Det är dyrköpt, förstås. Jag har nog berättat, när vår äldsta började ettan och vi hade startsamtal med den gamla kloka fröken och en av hennes standardfrågpr var: Har hon syskon? Och är de i så fall friska? Hon hade själv växt upp med en handikappad bror och förstod att de barnen behöver extra värme. Det värmde även mig som växte upp med förståndshandikappad bror men som ingen vuxen ville besvära mig med att prata om, bara barn påminde mig om det, inte alltid var så snälla... Skönt med Morfar!
SvaraRadera