Idag har det varit en riktigt skön höstdag med en härlig sol. Efter lunch och ett tidigt mellanmål gick jag, Kristian och Ludvig ut en sväng. Har börjat låta Ludvig gå bort till lekplatsen och så har vi rullstolen med oss. Idag kom en grannflicka ikapp oss och frågade vad som hade hänt med Ludvig. Jag förklarade att han hade fått en sjukdom som gjorde att han inte kunde gå själv utan mest satt i sin rullstol. Hon frågade sen om han var ledsen för han lät så mycket men det var som han var glad och skrattade.
Jag tycker det är bra med folk som frågar, tyvärr är det oftast bara barn som vågar fråga, vuxna stirrar bara. Var på Ikea häromdagen med Ludvig och han satt och skrattade högt i sin rullstol och så satt han och tog av kepsen, så som Emil gör :-). Har aldrig sett folk glo som de gjorde, vuxna människor som stirrar så ögonen håller på att trilla ur skallen på dem. Jag sa högt och tydligt, jadå, kepsen är till för att lägga pengar i, fem kronor titten kostar det, oopps fem kronor till. Kunde inte låta bli.
Vi gick bort till lekplatsen och Ludvig fick åka rutschkana, klättra lite i nätet och sen gunga. Därefter gick vi bort till en annan lekplats med en gungbräda som han fick testa. Som han skrattade, han gillade det verkligen idag. Där testade vi honom lite genom att stanna gungan och så sa jag till honom, visa om du vill gunga mer, lite fördröjning men sen rörde han på kroppen att han ville mer. Så gjorde vi några gånger och när jag frågade sista gången gjorde han försök till att resa sig upp. Mycket beröm till honom varje gång han gör sig förstådd och visar så klart och tydligt vad han vill. Han är fantastisk när han sätter den sidan till <3 font="font" hj="hj" min="min" mitt="mitt" rta="rta" stolthet="stolthet">3>
Heja dej som "sa i från" när folk glodde på Ludvig. Har oxå ett barn i rullstol och i bland blir man bara så trött på folk
SvaraRaderaBra Madde! Fy vad vissa är vidriga.
SvaraRaderaKram till världens bästa Ludvig och Tygelsjös egna lille kämpe.
Ni är fantastiska hela familjen
Marianne