tisdag 16 oktober 2012

Det var inte så enkelt som vi trodde

Under en lång period nu har vi haft eller vi har svårt att få Ludvig att komma igång att börja äta, svårast är det på morgonen. Vi kan sitta i över en timme innan han tar sina tabletter och sen ett par tuggor på sin smörgås och sen tar det lång tid igen innan han tar sin dricka.
Vi har testat det mesta, att ta honom från bordet, att vänta ut honom, att han ska ta sin frukost och strunta i sina tabletter osv. Det känns som om vi missar något men vi kan absolut inte komma på vad det är, vi har inte ändrat en rutin här hemma på jag vet inte hur länge. Vi försöker säga till Ludvig att han ska försöka visa vad det är han vill men än så länge har vi inte kommit på det.

I söndags kom Nora ner medan vi satt med Ludvig vid frukostbordet (hon brukar få sin frukost där uppe för att hon ska slippa höra och vara med vid allt tjafs. I söndags gick hon bort till Ludvig och sa godmorgon och tog honom i handen och vet ni vad, han letade efter pappas hand och tog sen tabletterna direkt. Wow vi trodde vi hade hittat problemet, han vill att vi alla ska vara samlade. Ack vad vi bedrog oss, det var bara en tillfällighet, måndag morgon var det likadant igen och då var jag så grym att jag väckte Nora för att hon skulle gå ner och säga godmorgon till Ludvig men det hjälpte inte.

Såå vi fortsätter att sitta timme efter timme och vänta ut honom så han tar sin mat, tabletter o dricka. Följer honom i sina tvång med händer, näsa, klia sig, dra i skjortan osv. Det enda vi kan göra är att sitta bredvid och ta bort händerna från det han gör och lägga handen till hans mugg, gaffel eller tabletter. Lyssna på hans hysteriska skratt, torka hans näsa, prata med honom och bara finnas till hands.

Tänker ofta så, vad ska vi göra med all den tid vi lägger på att arbeta bort tvång och beteende på Ludvig den dagen vi förhoppningsvis får detta under kontroll?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar