Att inte ge upp

Nu när Ludvig blev så dålig senast och jag själv drabbades av något så var jag själv på väg att ge upp skolan. Under mer än två veckor så orkade jag inte öppna en skolbok eller ta tag i någon uppgift. Jag drabbades nog även av Ludvigs magvirus och blev helt utslagen. Först trodde jag att det var stress över allt som hände, det hade inte varit första gången den hade satt sig på magen. När vi sen fick reda på att Ludvig utöver förkylning och halsfluss fått maginfluensavirus insåg jag att det säkert var det jag hade drabbats av.

Jag kände mig helt slut under ett par veckor, min hjärna orkade inte tänka, kroppen ville inte röra sig och allt kändes så jobbigt. Jag tänkte att jag måste börja tänka på mig själv, jag kan inte alltid vara igång på tvåhundra procent, det är dags att varva ner.
Jag funderade på att ta ett studieuppehåll men...jag är tillbaka igen. Jag går inte på full fart, jag har saktat ner lite men jag tänker avsluta denna terminen. Jag vilade i två dygn, satt bara i soffan. Mina föräldrar var här och fixade mat och tog hand om saker som jag brukar göra.

Det är snart sommarlov och då har jag tid att fundera på om jag kommer att orka sista året också eller om det får bli ett studieuppehåll. Jag tänker mycket på om jag missar för mycket med barnen när jag stressar som jag gör. Jag läser ändå på fulltid, jobbar med Ludvig så mycket jag kan, det är Noras aktiviteter och läxor och sen allt annat runt omkring, frågan är hur länge kroppen orkar.

Jag är lika envis som Ludvig och jag gav mig inte denna gången heller. Idag är jag klar med sista tentan på denna kurs, hade fjorton timmar tillgodo :-) så jag tog mig igenom kursen trots mer än två veckors uppehåll. Jag känner mig faktiskt lite stolt.

Nu tänker jag ta helg och bara njuta av ledigheten tillsammans med familjen.

Önskar er läsare som är kvar en riktigt härlig helg!