Idag läste jag på Facebook att ännu ett änglabarn har lämnat oss. Barnet drabbades av influensa och hjärtat orkade inte. En mamma och en pappa fattas sitt barn och ett syskon fattas sitt syskon och det måste vara det värsta en familj kan drabbas av.
Det går inte att beskriva ångesten som slog till i mitt bröst. Att veta att det lika gärna kunde varit Ludvig. Vi vet ju att vi bara har honom till låns. Han gör fantastiska framsteg i mycket men hans kropp vill inte på samma sätt. För varje gång han drabbas av en infektion eller att något förändras hos honom vet vi aldrig om det är sjukdomen som spelar honom ett spratt eller om det "bara" är en vanlig sjuka. Han följer ju inga regler och det sa läkarna även denna gång så det är svårt att veta med Ludvig.
Det samlas in så mycket pengar till forskning kring barncancer men det finns så många konstiga neurologiska sjukdomar men där syns inte insamlingen lika mycket.
Jag har faktiskt blivit månadsgivare nu till forskning kring barnhjärnan. Jag donerar gärna pengar till barncancern också, det gör jag genom att köpa dessa fantastiska Maja lyktor men jag önskar att mer pengar gick till neurologiska sjukdomar.
Vila i frid lilla änglabarn!
Kan känna din ångest. Men om morgondagen vet vi inget finaste Madde.
SvaraRaderaKram till er.
Marianne