Äta chips

Jag förundras varje dag över Ludvig, han överraskar med något nästan varje dag.
Idag medan barnen åt sin kvällsmat så hade vi chips på bordet och det luktade så klart Ludvig. När han hade ätit klart så fick han några chips i en skål men de ville han inte ha. Han har sina rutiner, i vilken ordning man äter saker och alltid efter kvällsmaten så får han två rutor mjölkchoklad (måste vara från 200 grams kakan annars känns de inte rätt). Han fick sina chokladbitar och sen drack han sin cola och hoppade ner från stolen och försökte tacka för maten. Han luktade o luktade och kom närmre Kristian så han blåste på honom. Då säger Ludvig, äta chips ( det kanske bara är vi som kan förstå när han säger vissa ord men det lät verkligen som det) och han satte sig på stolen igen och åt sina chips.

Han har blivit mycket skakigare i sin kropp, tidigare så var det mest benen som skakade men nu har det tyvärr även blivit hans armar och händer. Det blir då jobbigare när han ska äta och dricka. Nu har han själv kommit på att om han lutar sin arm mot bordskanten och lutar huvudet neråt så går det bra att dricka, skakar han för mycket ändå sätter han ner muggen och startar om från början.
Nu har han även börjat leta upp gaffeln när vi äter, vi sätter maten på gaffeln och han letar upp den och tar den och stoppar i munnen. Inte alltid men det blir oftare o oftare.

Hela tiden så försöker han hitta nya strategier för hur han ska lösa vardagen och det värmer så i hjärtat när vi ser nya saker eftersom det mest har blivit försämringar senaste tiden.