Det blev en tur till stranden

Idag hade de lovat ett lite sisådär väder men när vi vaknade var det strålande sol och efter morgonens tvång o rutiner packade vi in oss i bilen för att köra till stranden så Ludvig äntligen skulle få känna på sanden o vattnet under sommartid.

När vi kom fram började solen gå i moln men det var fortfarande varmt och när Ludvig fick känna med handen i sanden så tog vi av hans skor för att han skulle få gå ner till vattnet o känna på det men då skulle han ha av alla kläderna för att få på sig badbyxorna :-) och givetvis fick han det.

Han tyckte nog det var lite kallt men samtidigt en mysig känsla och när jag nu visar dessa bilder så är det så här jag vill se Ludvig alltid, det underbara leendet och glädjen som lyser igenom. Jag önskar att jag kunde låta honom uppleva saker hela dagar så han fick må så här bra men tyvärr så tryter fantasin och det är svårt att komma på saker hela tiden. Vi njuter varje gång vi ser honom såhär nöjd.

Under eftermiddagen så gick vi sen ut med rullstolen och passade på att låta Nora träna på att cykla, de andra barnen här på gatan cyklar själv och för att kunna vara med o leka med dem så behöver hon oxå lära sig. Tyvärr så har hon lite av pappas dåliga tålamod och tänker ofta att det inte går och då kan man heller inte lära sig. Jag försöker peppa Nora till att man klarar allt man vill så länge man intalar sig att man kan, att inte ge upp vid första försöket, att vi alla måste träna för att lära oss nya saker. Hoppas det funkar för hon är en envis liten krabat och när hon väl har bestämt sig för att hon inte vill, då vill hon inte heller utan istället för att prova en gång till så surar hon. Vi fortsätter träna lite varje dag har vi sagt och Ludvig nöjer sig med att sitta o njuta i sin rullstol.