Varje gång vi tycker att det vänder

I förrgår tycke vi att Ludvig var så mycket piggare och han satt upp av sig själv och där kom lite ljud från honom. Då kommer plötsligt läkare och sköterskor i full fart och undrar hur han egentligen mår, ett värde var katastrofalt och han borde må jättedåligt. Det blev akut att narkos fick sätta en ny nål eftersom han är så sönderstucken i alla sina kärl, en sköterska från hjärtmottagningen kom med EKG maskinen och kopplade upp honom.

EKG visade fint och det värde som var alldeles för högt var kalium värdet så när de sen tog om det så var det för lågt. Dels är deras maskin nu felanmäld eftersom det verkar vara fel på den och sen är det att om när de stasar när de tar provet så kan det visa alldeles för högt värde. Detta prov ska tas ifrån arm eller hand och i rör och inte i fingertopp men eftersom Ludvig inte ger med sig något blod från de nålar han har så testade de att ta från fingrarna men även där är han sönderstucken så de fick pressa ut bloddroppar.
Värdet ligger fortfarande för lågt men det är inte ovanligt eftersom Ludvig fått ganska höga doser med cortison så nu har han fått extra kalium.

Knappen fungerar fint och nu får han fulla måltider med sondmat i knappen. Idag ska vi göra en ny röntgen på urinblåsan och ser man inget konstigt där så drar de katetern och vi får åka hem. Säger det igen, borta bra men hemma bäst.
De har allt under kontroll och läkaren är så noggrann och det känns som om de inte vågar ta några chanser nu. Vi har haft samma läkare under hela tiden och även om ett misstag är gjort så har hon verkligen gjort allt hon kunnat sen därefter.

Jag tror att alla era hejarrop och hållna tummar har hjälpt oss en bra bit på vägen. Tack för all omtanke, alla sms, alla hejarrop, mejl och allt, hjälpen med Nora och jag hoppas ni vet hur mycket det betyder för oss.