tisdag 25 oktober 2011

Det kanske är dags att börja fundera

Vissa perioder är det så mycket, mycket med allt runtomkring. Just nu har det hänt mycket med Ludvig, både bra och dåliga saker.

Kanske det är hög tid för oss att verkligen inse att han är väldigt sjuk, att sjukdomen kanske inte har stannat upp. Vi går i samma spår varje dag, alla dagar ser nästan likadana ut, vi har lärt oss att vara ganska lyhörda för Ludvig, vi kan läsa av honom rätt så bra och förstå hans signaler ganska bra. Vi fokuserar hela tiden på de små, små framstegen och trycker tillbaka det som är mindre bra. Kanske det är hög tid för oss att inse att hans sjukdom har satt och sätter stora spår på honom och kanske vi ska sänka kraven på både honom och oss själva.
Samtidigt så vill vi inte ta bort de förmågor som han faktiskt har även om det hade underlättat massor för oss, både fysiskt och psykiskt.
Funderar mycket på om vi pressar/pressat honom för mycket, om vi har haft för stora krav på honom. Fast innerst inne så känner jag Ludvig så pass väl att han hade visat mycket klart och tydligt om han inte hade accepterat våra krav. Frågan är ju samtidigt, var hade han varit idag om vi inte hade gett honom utmaningar, om vi bara hade gjort allt till honom, om vi inte hade haft några krav, om vi inte hade kämpat och tränat med allt det vi gör och har gjort.

Idag hade vi även möte i skolan med klassföreståndare, rektor och särskolesamordnare. Vilken djungel det är för att ansöka och bli antagen till särskolan. Samordnaren frågade om hur mycket jag vet om särskolan och vad det innebär. Jag är inte så insatt och helt ärligt bryr jag mig inte så mycket om det, huvudsaken är att Ludvig har någonstans att vara och att han mår bra av att vara där och det gör han verkligen här. Vi får hem en tillfreds Ludvig och han är väldigt sällan sur när han ska iväg till skolan. Detta är det bästa beslut vi har tagit, att söka till särskolan. Ludvig har en fantastisk klassföreståndare som brinner för sitt yrke och som verkligen gör allt för att Ludvig ska ha det bra. Hon ser Ludvig som en av de största utmaningar hon haft.

Som sagt, det är mycket funderingar över många saker just nu.

1 kommentar:

  1. Madde, jag tror inte du ska fundera så mycket på framtiden - lev i nuet och njut av allt positivt som trots allt finns hos er.

    Ni är experter på er Ludvig och ingen kunde gjort det bättre. Jag har skrivit det många gånger förr, men skriver igen, NI ÄR FANTASTISKA!

    SvaraRadera