Då kom samtalet till slut

Idag ringde läkaren, mest ringde han för att prata om Ludvigs extrema rastlöshet som vi inte vet var den har kommit från. Nu ska det tas en massa prover på honom för att se så han inte saknar något ämne i kroppen, lite järnvärde, kalium, kalcium och vad det nu var. Gick även igenom hans medicinlista och pratade om den tänkta operationen på hans fot. Läkaren frågade om vi trodde att han skulle klara av en operation och jag ställde motfrågan, tror du?? Han sa att ur medicinskt perspektiv så klarar han det men hur det är med det andra, det är bara vi som kan svara på det. Hmm, det blir säkert tufft med sövning, gips o annat men vad är alternativen egentligen. Kan det hjälpa honom att räta på foten och att han ska kunna gå lite bättre då är det klart att vi gör det och läkaren höll med, vi löser det på något sätt tillsammans.

Till slut kom frågan om plåtarna från MR:n, han hade inte själv sett bilderna utan bara läst i journalen och det gick inte att utläsa så mycket. Det han kunde läsa var att de vätskefyllda tomrummen hade blivit större och det misstänker han att det beror på att kroppen själv gör sig av med den obrukbara vävnaden, vävnaden som har tagit skada av ALD:n.

På fredag ska vi träffa honom och då ska han titta lite på spasticiteten, om den har ökat mer sen senast, han ska se på Ludvigs fot och kanske han har hunnit titta på bilderna tills dess.
När det gäller operation för Ludvig så är det denna läkare som har sista ordet men som han sa, det är vi föräldrar som har sista ordet men vi säger ja till den så det är han som får godkänna och förhoppningsvis så tar det inte så lång tid innan vi har en tid.