Igår var det underbart väder på eftermiddagen och barnen hade studiedag både från dagis och skola så vi passade på att ta fram cyklarna. Ludvig var intresserad av att sätta sig på cykeln men det var allt, sen ville han hoppa av igen så då tog vi fram rullstolen men han ville knappast sitta i den heller så han fick köra den istället. Efter en stund satte vi honom i den ändå för benen orkar inte gå så lång.
Nere vid skolan har de byggt en ny fin lekplats som vi gick till. Klätterställningen hade allt, klättervägg, nät, band att klättra i osv men det viktigaste av allt hade de glömt. Barn med funktionshinder som oxå vill upp i klätterställningarna, hur ska de ta sig upp om det inte finns någon trappa???
Ludvig älskar att åka rutschkana och han gillar verkligen att gå på broarna mellan de olika ställningarna men om det inte finns en trappa då? Nätet som han alltid har klättrat i förr, där orkade inte benen, det blev som spagettiben, pinnarna som man kunde klättra på där trodde han att det var pinnar att sitta på för att gunga för de kändes som de pinnar där man sätter fötterna på, på de små gungbrädorna. Det slutade med att jag stod nedanför och försökte lyfta honom en bit och sen puttade jag honom i rumpan och Kristian var där uppe och drog i överkroppen. Vi orkade tre gånger och sen fick det räcka, vågar ju inte dra hur mycket som helst i hans lilla ömtåliga kropp. Han skrattade gott de gånger han fick åka ner för den höga rutschkanan själv.
Det hade verkligen underlättat med en trappa, i varje fall på ena sidan av klätterställningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar