Semestern

Nu är vi hemma igen efter en vecka på språng. Första dagarna var fruktansvärda men det förstod ni på de tidigare inläggen.

Förra måndagen packade vi in oss i bilen och körde mot Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. Vi stannade och åt på Mcdonalds och Ludvig åt utan minsta protest och det såg vi som ett gott tecken men när det sen var dags för toalett besök så ville han inte alls. Väl uppe i Vimmerbyn så köpte vi biljetter och Ludvig skulle få sin tablett men han vägrade ta den och sa bara att han skulle på toaletten och när vi kom in där så sa han bara att han skulle kissa hemma.
Det slutade med att vi gick in på Astrid Lindgrens värld och fortsatte att kämpa med att få i honom tabletten men han vägrade. Det kom en grym regnskur precis när vi kom in så det var tur att vi hade investerat i regnkläder :-)
Jag och Nora gick och tittade på Pippi och Ludvig och Kristian fortsatte sin kamp med toalettbesök och tablett. Det hela slutade med att Ludvig och Kristian gick ut till bilen och jag och Nora gick vidare inne på ALV ett tag. Innan de gick ut så hade vi hunnit ringa barnkliniken för att höra var närmsta barnklinik låg om i fall att vi skulle behöva åka in med honom om han inte kissade eller tog sin tablett. Jag och Nora  hann med att se Emil till Noras stora förtjusning. Kristian fick Ludvig till att gå på toaletten till slut och även att få i honom sin tablett men tyvärr inget mellanmål men vi var glada för det lilla.
Vid 17,30 satte vi oss i bilen och åkte till hotellet. Vi hade lyxat till det för Ludvigs skull, vi hade ett enormt stort rum med bäddsoffa, pentry, sängar och matbord, allt för att det skulle finnas utrymme för Ludvig. Vi gick ner till restaurangen för att äta men Ludvig visade klart och tydligt att han inte tänkte sätta sig ner så det var bara till att beställa upp mat på rummet.
Han somnade ganska sent och det enda han muttrade om var att åka hem.


Pentryt på hotellrummet



Bäddsoffa och sängar



Dagen efter så åt vi frukost, Ludvig fick i sig en halv macka men han tog sina tabletter och det är det viktigaste. Därefter körde vi åter till ALV för att fortsätta i sagornas värld. Det var underbart väder, solen sken och det var varmt till skillnad från dagen innan. Ludvig vägrade sitta i skrindan, han ville inte göra någonting mer än att gå. Den enda gång vi fick ett leende var en kort stund när han var uppe på Nils Karlsson Pysslings stol. Nora var överlycklig över att bli fotograferad med Ronja Rövardotter och hon blev glad över att vi hann med Emil en gång till. Vi åt pannkaksbuffé men även här tvärvägrade Ludvig, han satt mest bara och var allmänt dryg. Strax efter lunch kom det in ett nytt oväder så då packade vi ihop oss och gick ut till Kristian och Ludvig som redan satt i bilen eftersom Ludvig hade flippat ut totalt igen.


<>

Pippi Långstrump



På Nils Karlsson Pysslings stol



Nora hos stora idolen, Lotta på bråkmakargatan, tyvärr var hon inte hemma när vi kom

 

Nora tillsammans med Ronja

 Vi körde vidare till Öland för att möta upp mormor&morfar och farmor&farfar. I Kalmar stannade vi så att barnen fick lite mat på McDonalds, tänkte att Ludvig måste vara vrålhungrig eftersom han knappt ätit något på hela dagen. Han tog sin tablett utan protest och han åt lite där och sen körde vi vidare.
Vi hade hyrt ett stort hus som vi alla delade, husbonden som hade huset är blind vilket innebar att hela bottenvåningen var handikappsanpassad och det passade oss perfekt.
Ludvig fortsatte att vara dryg och bara skrek om att åka hem. Som jag skrev innan så ringde jag vår avlösare, Ludvigs tidigare psykolog för att få råd om hur vi skulle bemöta Ludvig. Hon tyckte att vi skulle försöka ett par dagar till för att se om det ändrade sig. Hon trodde det kunde bero på anpassning, att han inte kände till och hunnit med att känna att det var semester, att han kanske inte litar på oss, han kanske trodde att vi skulle åka in på sjukan igen.
Det blev bättre på dag tre, då kunde vi gå på ett mysigt fik och Ludvig åt lasagne där. Han var inte lika dryg och skrek så mycket, han var fortfarande rastlös så den mesta tiden har vi fått gå runt med honom. Vi som tog med hela hans playmobilsjukhus för att han skulle känna igen de leksaker som han leker med här hemma.

I lördags åkte vi till stranden och då fick han känna på sanden och världens leende kom från honom. I söndags åkte vi till den camping där vi bodde för tre år sen, Nora lekte på lekplatsen och Ludvig surade mest men han var ganska tålmodig ändå och sen gick vi och åt på restaurangen och där åt han utan problem så...det blev ganska bra till slut.

Vi har nog haft bättre väder än det har varit här hemma men vi hade gärna sett lite mer sol för att kunna vara på stranden och leka med alla vattenleksaker.

Det tog ca tre dagar för Ludvig att inse att vi faktiskt var på semester och att vi inte skulle lura honom.

Fika på ett mysigt fik i Borgholm

Försök till att kasta frisbee

På gården där vi bodde

En liten groda, Nora vågade inte pussa den

Ludvig på promenad med mormor&morfar

Nora hoppar på torget i Borgholm

Nora har haft det bra, först att få se alla sina favoriter på ALV och sen få full uppmärksamhet från både mormor&morfar och farmor&farfar och sen i torsdags kom även morbror Patrik till oss så...semestern började verkligen illa men slutade ganska okej.

Nu håller vi oss hemma resten av semestern, kanske bara några dagsutflykter och fortsätter att träna Ludvig på att ta sina tabletter borta utan att det betyder att han ska till sjukan.