Nu kommer en dryg period igen, hösten är på väg, regnet det öser ner och det är dags att plocka fram lite mer kläder än vad det har varit tidigare. Ludvig har gått i sin huvjacka hela sommaren och ett par dagar nu har vi försökt få på honom en regnjacka utanpå men han flippar totalt.
Det är en kamp att få på den jackan, när jag väl har fått i en arm och börjar med den andra har han lyckats kravla sig ur den andra, önskar så ibland att jag var en bläckfisk. Det slutar oftast att han ligger på golvet och jag får hålla fast honom för att få på jackan.
Idag lät jag honom känna på Nora, hon har likadan jacka, han fick känna på min jacka men det hjälpte inte. Han fick på sig jackan och vi kom ut men han kämpade som ett djur för att dra ur armarna och när han insåg att den var knäppt kastade han sig på marken, 5 cm från en grym vattenpöl. Han är inte stor och han väger inte mycket men det är grymt vad han är stark och tung när man ska förhindra att han kastar sig.
Medan vi stod och väntade så hittade han blixtlåset och drog ner det och när han sen fick av sig jackan så log han med hela ansiktet och jag tog inte upp kampen igen för han skulle ändå bara in i bilen. Vi återgår till den imorgon och kan nog räkna att det tar ett par veckor innan han accepterar sin jacka.
Så här är det med varje ny sak, vid varje liten förändring. Allt måste se och kännas likadant annars flippar han. Jag lider verkligen med honom, att då inte kunna få fram ord och förklara vad det är och varför inte det passar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar