tisdag 6 december 2011

Nu vet vi vad som var på gång

Igår morse slog vi alla rekord när det gäller att ta tid på sig för att ta mediciner. Det tog Ludvig fem timmar för att få i sig sina tabletter o frukost så han missade skolan. Han nös var femte minut under dessa fem timmar och varje gång jag erbjöd tablett så drog han mig i håret o sa fel...han har ju fått för sig att det är pappa som ska ge tabletterna men även han nobbades denna morgon. Han försökte i 40 minuter innan han körde till jobb. Lagom till lunch nästan var han klar med frukosten så det var bara att dra på lunchen.

På eftermiddagen fortsatte Ludvig snörvla och nysa  men vi tog på oss och gick ut en liten runda. Oj vad Ludvig gick dåligt, benen darrade och fötterna vek sig hela vägen. Kommer att bli en intressant vinter, förhoppningsvis inser han att han behöver sin rullstol i vissa läge.

Inatt vaknade han vid ett och gick på toaletten och fick lite nässpray och sen vaknade han igen vid fyra och behövde snyta sig och när jag kände på honom då var han helt svettig och varm. Tog tempen och 38,9 var den så i med en alvedon. Imorse var det då dags för dubbel dos med cortisonet eftersom han har feber, samma visa idag, han ville inte ta några tabletter fast idag tog det bara 1,5 timme.
Frågan är om det är kroppens försvar, den tar all energi att hålla feber och förkylning i schack så tvången tar över och han gör som han gör??? Som sagt, ingen som vet men lite ångest är det allt inför måltiderna och främst då frukosten.
Har ringt upp endokrinologen och lämnat ett meddelande om att vi har problem igen och i nästa vecka träffar vi neurologen och då får vi ta upp det med honom. Det är ganska ohållbart att ha det så här.

Nu håller vi våra tummar att Ludvig själv kan reda ut denna förkylning så vi slipper åka in med honom.

Ha en bra vecka! 

2 kommentarer:

  1. Åh, hoppas allt vad tummarna håller att förkylningen drar över snabbt och att Ludvig snart återfår energin att kämpa vidare, och att tvången blir mindre.

    Stor kram!

    SvaraRadera
  2. Usch vilken plåga och jag kan förstå att du bävar inför måltiderna! Om man bara kunde krypa in i hans hjärna en dag och uppleva vad han tänker och känner! Förkylningar är tyvärr oundvikliga denna årstiden, men liksom du hoppas jag den ger med sig utan större problem för honom! Det har gått några dagar sedan du skrev och jag hoppas det är bättre redan nu! Känner själv annars att förkylningarna inte riktigt hinner bli bra innan man åker på nästa omgång, varken för mig eller barnen!
    Ha en bra dag i stormen!

    Stor kram,
    Annika K

    SvaraRadera