Idag gråter jag inombords

Idag gråter jag inombords, både av glädje och av sorg.
Det borde vara en bara bra dag eftersom det är Ludvigs födelsedag men tyvärr så väcker den även en massa minne.

Jag gråter av lycka för jag är så tacksam över att Ludvig har fått fira ännu en födelsedag, han visade lite glädje över sina paket, över att han har fått en andra chans till livet, över hur envis och över vilken kämparglöd han har, över hur han verkligen kämpar för att försöka vissa saker själv som han inte tidigare har velat testa. Jag känner mig lycklig över när jag såg glädjen hos honom när avlösaren kom och sjöng för honom idag, glad över de få korta sekunder jag ser ett samspel mellan honom och Nora, när han tillåter henne komma nära sig.

Jag gråter av sorg eftersom att idag påminns vi om att han faktiskt fyller sju år, sju år betyder att man börjar skolan på riktigt, att man ska vara ganska självständig, jag gråter när jag ser hur besviken han blir över att inte klara det som han tidigare har klarat, bara det här med att kunna ta maten själv, att inte alltid få på sig strumpan, att inte vara självständig, att alltid behöva be om hjälp (vilket han absolut inte vill), det gör ont i mig. Sorgen över att se besvikelsen över att han inte såg vad det fanns i paketen han öppnade idag, ja listan kan göras lång och idag känns det mer eftersom det är hans stora dag.

Imorgon har vi kalas för honom så idag har jag förberett mat och bakat några småbröd. Maten är gjord och det blir hans favoritmat (det som är favorit just nu) och tårtor är beställda (tårta som han gillar, hoppas jag).
Fast innan kalaset börjar här hemma så ska han tillbringa några timmar med avlösaren, de ska åka till Folkets Park (om han är på det humöret) och åka kålmasken :-)

Ha en riktigt skön helg!