I måndags var vi på hallongården och fikade, Ludvig var inte så intresserad av att smaka något men satt i varje fall någorlunda still och det var en stor förändring sen förra året. Där är så otroligt mysigt på Hallongården och har ni vägarna förbi så kör inom, otroligt goda kakor och kaffet är det inget fel på och så mysigt att kunna sitta ute i hallonodlingarna.
sötaste lilla Dino |
Hälften tittar in i kameran, inte dåligt :-) |
Mormor koncentrerar sig på fika och Ludvig leker med sina händer och bryr sig inte alls om fika |
Farmor&farfar |
I onsdags var ingen vanlig dag för just det, det var ju min födelsedag :-), har i och för sig slutat fylla år, det gjorde jag när Ludvig föddes. Vi åkte först till Ikea och åt lunch, Ludvig åt sina köttbullar och mos och överraskade oss glatt över att vilja ta maten. På kvällen kom mina föräldrar och bror och åt Italiens buffé som vi hade beställt. Kristians mamma skulle jobba på natten så de kunde inte komma.
Igår så åkte vi hem till mamma&pappa så barnen fick bada i badkar men Ludvig vägrade äta mellanmål och ta sin tablett så det blev en ganska kort stund vi kunde stanna. På kvällen kom grannarna in och hjälpte oss att äta upp resterna från buffén. Ludvig var på sitt bästa humör och accepterade både att bli upplyft i luften, han var med och kastade boll och sen snodde han Kristians cheesecake, han var inte nöjd med det han hade fått utan han letade med sina händer på bordet och hittade Kristians sked och tog den och stoppade in den i munnen och åt sen med god aptit :-), riktigt roligt att se.
Idag kom först farfar hit och sen körde vi till Mobilia och barnen åt lunch och sen hämtade vi ut två paket som hade kommit. Efter det körde vi och slängde skräp och passade på att göra veckohandlingen.
Ludvig och Nora busar, Ludvig accepterar att Nora leker med honom <3 |
Hmm, vad är detta för liten fot??? |
Vi har varit ute och försökt träna med rollatorn, det går inte lika bra ute som inne, antar att det är för stora ytor för att kunna känna sig fram och hitta rätt |
Nora tar cykeln så fort hon får en chans |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar