Då blev det inskrivning ändå

När Ludvig vaknade i morse var ögat ännu mer svullet men febern var borta. Natten var lite si och så, han låg och löste världsproblem mellan 2-4,30 och sen somnade han gott så när klockan var 8,40 var vi tvungna att väcka honom för att hinna med alla mediciner.

Vi avvaktade en timmes tid för att se om ögat ville öppna sig lite bättre men det ville det inte så jag ringde till avdelningen och pratade med en sköterska. Hon rådfrågade läkaren och de kom fram till att vi skulle komma in. Strax innan lunch var vi på plats och Ludvig var helt med på var vi var någonstans.
Det blev mycket sjukhusprat, droppställningar, mask, sövning och inte minst Emlaplåster. Ordet emlaplåster hörde jag oavbrutet i en halvtimme efter att de hade satt dem på hans händer.
När sköterskan sen skulle sätta nålen så är han ganska svårstucken för han har så mycket ärrbildningar i kärlen efter förra omgången när han hade blodförgiftningen men Ludvig satt mest och flinade medan de rotade efter ett kärl.
Det han reagerade på var när de stack hål på en av sårbildningarna för att ta en odling på det, då hoppade han till och blev lite sur men jag kan tänka mig att det sved till ordentligt.

När nålen satt på plats och blodstatusproverna var tagna, odling på såren, både för streptokocker och bältros så var det dags att koppla upp Ludvig till hans vän droppställningen. Inga problem det heller, Ludvig fick känna på den och då sa han bara, droppställning. Två mediciner får han nu intravenöst, de ger antibiotika tills de har fått provsvaren och den andra är mot bältrosen.
Medan medicinerna gick in, det tar 1,5 timme så fick Ludvig in lite mat, han hade inte ätit nått mer än godis sen frukost och när han fick medicinen hade klockan hunnit bli fyra. Han var inte jätteglad när han märkte att han skulle äta där men efter mycket trugande så slank det ner lite middag.

Klockan 17,40 tog vi på oss för att köra hem någon timme, han var lite smått irriterad över bandaget på handen, där nålen sitter och han ville inte gärna ta på jackan förrän vi tagit bort det men till slut gick det.
Hemma efter duschen fick han på sig pyjamas och när han sen skulle ner för att åka tillbaka till sjukan så sa han, nä pyjamas, är jag pigg. Han menade nog att nähä, så här ska det inte vara, jag ska gå och lägga mig :-)
Han kom ner till slut och pappa/morfar kom och hämtade Kristian och Ludvig för att köra dem in.
Vi fasade lite för Ludvigs reaktion över att behöva sova där men Kristian ringde för en stund sen och sa att det hade gått jättebra, han låg i sin säng med sina nallar och hade inte protesterat ett dugg. Han är nog fullt medveten om att han inte mår så bra och att detta är det bästa för honom.
Jag lovar att jag är nog den stoltaste mamman för tillfället, han har skött sig så bra idag, han överträffar sig själv varje gång <3, vår superhjälte.

Imorgon står det ögonläkare på schemat för Ludvig, däckbyte på den stora bilen för min del (dock inte jag själv som ska göra det men jag ska köra och lämna bilen på verkstan), första psykologbesöket för Nora, avlösaren ska busa med Ludvig en stund, skulle egentligen varit bad för Ludvig men jag tror vi hoppar över det. Så som vanligt blir det en fullspäckad dag.