Ludvig fick som sagt ett litet bandage i sin panna eftersom herpes är så smittsamt. Han har börjat klia på såren och då är det kört för då sprider det sig och det är väl därför han börjar få på sitt ögonlock. Jag kan lova att han blev "skitförbannad" när läkaren satte på kompressen och tejpen och skrek som en galning på väg till bilen. Han lugnade sig lite medan vi körde men så fort vi kom ut ut bilen så började han gny, gnälla och skrika igen. Det enda han tjatade om var sitt "plåster", ska jag ha det hela tiden??? När klockan var två hade han hållt på med detta oväsen sen 10,30 och våra huvud började ta stryk så vi kom överens om att ta bort förbandet och sprita hans händer varje gång han tog på det.
Det kvittar hur många gånger vi försöker få honom att förstå varför han har sitt förband men varje gång han lugnar sig och vi pratar med honom så när vi då precis har avslutat meningen då sätter han igång igen.
Så alla förändringar=kaos för Ludvig...kaos för Ludvig=en chans för Nora att flippa ut och spela ut hela sitt register, så det har varit en ganska dryg dag.
Nu ligger barnen så snällt och tyst i sina sängar. Nora sover och Ludvig ligger och pratar, hunden vi passar ligger här nedanför soffan och sover så nu ska jag slänga mig i soffan och titta på Så ska det låta och njuta av lugnet...så länge det varar.
I eftermiddags så tog jag och Nora en sväng till Mobilia för att lämna tillbaks ett par byxor som jag köpte till Nora igår (hon är så mager att de trillar ner om det inte finns resår eller att man kan spänna in dem) och så hämtade vi ut Ludvigs medicin. Det känns ganska pinsamt när man kommer in på apoteket och de hälsar på en som om de känner en :-)
Vi gick inom Malmborgs och handlade kvällsmaten, tappade energin för att laga något så det blev varmrökt lax i fiskdisken och sen kokte vi bara nypotatis till det. När vi satt och åt så tog Ludvig sig i pannan och så sa han, är jag frisk??? Han har sån full koll på vad det är som händer, det är bara så synd att han inte kan acceptera det som är främmande för honom, som förbandet. Han är inte heller överens med såren i pannan. När han provade sina nya gympaskor som jag och Nora köpte idag då säger han, inte till sjukhus. Livrädd att vi skulle åka till sjukan igen. Ha en riktigt skön helg!
Åh, lillskrutten, och att man inte heller riktigt kan förklara för honom vad som händer. Hoppas, hoppas att det läker fortare än attan, och att om det skulle återkomma vid ett senare tillfälle att han då har bättre förmåga att hantera det som händer.
SvaraRaderaHoppas ni får en finfin och skön helg med!