Idag somnade farmor Gerda in strax innan lunch.
Jag körde dit för att säga hejdå till henne och så lugn och fridfull hon såg ut. De sista gångerna när jag har varit där så har man sett hur hon har kämpat emot för att inte somna in, i söndags var det värst för då orkade hon inte prata, inte ens ge ett leende. Hon skulle bli 90 år i juli så hon har haft ett långt innehållsrikt liv och nu återförenas hon med alla de andra <3
Jag körde dit för att säga hejdå till henne och så lugn och fridfull hon såg ut. De sista gångerna när jag har varit där så har man sett hur hon har kämpat emot för att inte somna in, i söndags var det värst för då orkade hon inte prata, inte ens ge ett leende. Hon skulle bli 90 år i juli så hon har haft ett långt innehållsrikt liv och nu återförenas hon med alla de andra <3
Oj, vad sant det var som jag skrev i förra inlägget - bra att ni åkte och besökte farmor Gerda... nog att du hade på känn att det kunde vara sista gången. Efter 90 år kan döden nog komma som en vän.
SvaraRaderaJag gläder mig också åt Äpplebesöket i inlägget ovan! Vet att ni var efterlängtade!!
Kram fr Karin
Beklagar sorgen Madde, men jag ser två ljuspunkter;
SvaraRaderaDu och Ludvig fick träffa henne en sista gång och nu återförenas hon med din farfar.
Så söt och rar hon är på korten.
Kram
Marianne
Åh, det är ju alltid ledsamt när någon dör, oavsett hur gamla de var. Men det verkar som att hon levt ett långt och bra liv. Tänker på er!
SvaraRaderaÄr det henne jag besökte med dig i Simremarken en sommar?
SvaraRadera