Idag är det två år sen jag gick gråtandes hem från jobb efter ett jobbigt samtal med Ludvigs neurolog. Hans besked som jag trodde skulle vara bra var den värsta mardröm en förälder kan få och hans besked var att han ville träffa mig och Kristian utan Ludvig.
Det är två år sen vi fick den fruktansvärda domen, den dag då Adrenoleukodystrofi kom in i våra liv. Två år sen hela vårt liv fick en helvändning. Tänk så fort tiden kan gå och så mycket som har hänt sen den dagen.
Under dessa två år har vi lärt oss massor, träffat nya underbara människor och verkligen lärt oss vem som finns här för oss. Vi har lärt oss att inte ta något eller någon förgivet för allt kan ändras på så kort tid.
Har träffat två underbara medsystrar som verkligen vet vad vi går igenom eftersom de själv är/har varit där. Vad hade jag gjort utan dessa två tjejer, till dem kan jag komma med mina funderingar och frågor och jag vet att jag får ärliga svar. Eftersom vår familj är någon blandning mellan dem så när det gäller vissa bitar kan jag vända mig till den ena och när det är andra saker vänder jag mig till den andra.
Igår kom det ett paket till mig, lite hemma spa produkter från The Body Shop med lukt av mango. Det luktade så underbart gott att jag egentligen hade velat hoppa in i duschen och testa meddetsamma men med tanke på min värk i kroppen efter massagen så väntar jag :-) Tusen tack Karin för paketet, det värmde och det kom så lägligt eftersom jag har känt mig så nere denna vecka, om det har med årsdagen, vädret eller huvudvärken det vet jag inte men paketet värmde gott.
Har aldrig testat deras produkter så det ska bli spännande, avlösaren var här och såg produkterna och hon sa att det är de enda produkter som finns hemma hos dem, finns inga bättre och de har testat massor.
Jag kan inte säga det för många gånger, tack alla ni som finns här för oss och tack alla ni läsare som följer oss och hejar på oss genom denna blogg. Ni alla betyder så mycket
Ha en riktigt skön helg och om jag inte har sett helt fel på väderkartan så ska vädret bli varmt o skönt så passa på att njut, det ska vi.
Oj, ja, två år... så lång tid, men ändå så himla kort. Det är galet hur mycket som hinner hända under en tvåårsperiod. Så skönt att du har de du kan ventilera dina tankar och känslor med, som förstår precis vad du går igenom. Det saknar jag lite med min sjukdom. Tycker verkligen ni gör ett sånt grymt, jävla grymt, jobb med Ludvig (och Nora för den delen). Ni ska vara stolta över er själva!
SvaraRaderaVarma kramar!
Årsdagar är tuffa! Tänk dock så långt ni kommit sedan dess! Operationen lyckades trots att det blev en massa mindre roliga bieffekter av den! Han lever och finns här, det är det största! Den 3:e i Sverige som klarat det! Det säger mycket om vilken kille ni har!
SvaraRaderaStor kram,
Annika K
Vet inte om det är nytt eller om jag bara inte sett det innan, men vad bra du har gjort med menyn med presentation av dig själv och av Ludvigs resa!
SvaraRaderaKram fr Karin
Denna medsyster vet inte vad hon gjort utan dig och andra syrran heller. Bara att veta att ni finns och att ni vet utan att man behöver säga massa ord för att förklara. Det är stort.
SvaraRaderaLove
Annette