fredag 11 februari 2011

Alltid lika besviken

I eftermiddags sa Ludvig, ska se film och visst jag tog med honom till rummet och tv:n. Han sa, Nils Karlsson Pyssling och han hjälpte själv till att sätta i filmen men tyvärr så blev besvikelsen väldigt stor när han insåg att han även idag inte såg något. Det svider hårt i mitt hjärta, tänk så stort synen är...
Pratade med en mamma som sitter i föräldrarutskotten i synskadades riksförbund häromdagen. Hon informerade lite om kommande aktiviteter och det kändes så bra, detta är något vi har efterfrågat, att komma i kontakt med andra med synskadade barn. Nästa projekt de har är att gå och se melodifestivalen, på genrepet och då får de synskadade hörlurar på sig och så syntolkar de föreställningen, hur häftigt är inte det?

Gårdagen flöt på bra, jag tog barnen med mig ut på förmiddagen och gick till en lekplats och där mötte vi upp Helena, Linnea och lillebror Simon. Barnen lekte och Ludvig busade i nätet. Ludvig gungade också och som han kämpade på för att själv ta fart på den. Vi gick förbi Ica på vägen hem och sen åt vi lunch. Jag hann fixa lunchen medan Ludvig roade sig på bottenvåningen så då slapp jag konflikten i trappan. Efter lunch skulle han tvunget upp och då började han tveka och vela i trappan så det slutade med att jag bar upp honom men det var inte populärt. Han fick sitta och sura på sitt rum men sen var det dags att ge sig ut för att åka en runda till morfar innan vi skulle träffa specialpedagog på Hab. På vägen lyckades Ludvig somna och vi tyckte så synd om honom om vi skulle väcka honom så jag bestämde mig för att köpa en tidning och sitta i bilen och låta han sova vidare. Hmm, han vaknade när jag körde in på macken så då var det lika bra att ta ut honom :-) 5 minuters powernap och sen var han i full fart igen.

Han var superduktig på Hab och testade en ny sak och har blivit väldigt aktiv med sina händer.
På vägen hem köpte vi mat med oss (bara för att minska tiden för Ludvig och för att slippa ta upp honom för trappan för att sen få en konflikt på vägen ner) och det var inga problem. När han sen skulle upp så gick det hur lätt som helst, duschen var inga problem. Han somnade vid nio så det var ju någon timme tidigare än annars. Men hur känner man sig själv, vakna 1,30 och somna vid 21?

Han vaknade 4,30 i morse och var pigg som vanligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar