fredag 3 juni 2011

Här händer inte så mycket, alla dagar ser ganska lika ut

Här händer inte annars så mycket, inga större förändringar och varje dag ser ungefär likadan ut. Tvången avlöser varandra, han tränar ganska mycket på ljud och det kommer fler klara ord för tillfället. Ingen direkt kommunikation utan han pratar bara rakt ut eller mest svammel och sen kommer det ett o annat klart ord. Frågar vi något så får vi inga svar men vi vet att hörseln är det inget fel på för ibland härmar han de ord vi säger.

Skolan närmar sig sitt slut och ångesten över hur vi ska fylla ut dagarna tilltar. Vi har en del inbokat på Hab men det är ett par gånger i veckan. Ludvig är inte så lätt att stimulera hela dagar, han är rastlös men samtidigt visar han klart och tydligt vad han gillar och inte gillar.
Vi är mycket ute i det fina vädret, han gillar verkligen att vara i trädgården. Han tränar sin balans genom att själv klättra på den lilla rutschkanan, han letar efter bollen som han sen tar med upp och låter den rulla ner. När han är på den lite större rutschkanan vill han ha stöd så då hjälper vi honom att sätta sig ner. Eftersom benen inte lyder honom så har resten av kroppen fått en enorm styrka och helst då hans armar och det ser vi när han håller på att snubbla på rutschkanan då häver han sig upp med armarna.

Hans aptit har blivit mycket bättre, han vågar smaka på det mesta och där är han oxå grym för först känner han på det nya sen luktar han på det innan han tar med tungan och känner på det. Han har hittat grymma strategier som kompenserar synen. Eftersom han har blivit så bra på att äta så har han lagt på sig två kilo sen i december då han tappade så mycket i vikt för att han inte åt. Det gör inget om han ökar ett par kilo till för blir han sjuk eller om han hamnar i ett tvång där han inte äter så tappar han vikten så snabbt.

Vågar knappt skriva att sömnen har blivit mycket bättre, det är bara ett par gånger i veckan som han vaknar vid tre tiden annars har han sovit till mellan fem och sju och det tycker jag är helt okej. Vi vågar aldrig ropa hej för man vet aldrig när det vänder igen men en dag i taget, det är det som gäller här hemma.

Nu ska vi snart göra oss färdiga för en dag i trädgården och klockan ett ska Ludvig iväg och bada med sjukgymnasten på Hab. Just nu sitter han och leker på sitt rum med playmobil sjukhuset. Han behöver hjälp med att hitta gubbarna när han tappar dem så det gäller att vara i närheten så de andra sakerna inte flyger all världens väg för att han blir arg. Han frågar mycket efter "barnet", lyssnardoktorn och sköterskan så jag antar att han bearbetar sina upplevelser från sin sjukhustid.

Ha en riktigt skön helg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar