Ska jag sova här...

Det är en av de vanligaste frågorna från Ludvig. Vi har inte förstått varför han ställer frågan hela tiden, om det är oro för att han är på väg att bli sjuk och hamna på sjukhus igen eller om det är semestern som spökar.
Idag när jag hjälpte honom på med pyjamasen efter han hade duschat så kom frågan igen, ska jag sova här och när jag sa att ja det ska du så får jag till svar, men det är inget roligt, det är gammalt, ska vi alltid bo här? Ja det är tänkt så svarade jag och då säger han men allt snurrar ju här. Det stämmer ju, han var inte så snurrig i sitt huvud innan transplantationen och sjukdomen startade ganska snart efter att vi hade flyttat hit. Undrar om han tror att det är huset som snurrar eller???
Jag berättade för honom idag att det inte är huset utan det är i hans huvud det snurrar, att det är hans sjukdom som gör att han är så, så nu får vi se om det går fram till honom. Där är fördröjning på det mesta vi säger till honom så vi lär väl märka om ett par dagar om han förstod vad jag sa.

Vi åkte till stranden i förmiddags och Ludvig bara älskar att få vara i vattnet men han blir också extremt trött. Vi åkte hem och fixade lite lunch och gjorde oss sen i ordning för att åka på fyra års kalas. Vi hann in och lämna paketen och stanna ca en kvart innan Ludvig flippade ut totalt så vi packade ihop och åkte och handlade glass med oss hem till farmor och farfar istället. Där åt han glass och sen lekte han en stund innan vi körde hem.