fredag 11 december 2009

Fredagsmys-vem uppfann det?

Den som ser reklamen om fredagsmys och de tror att en påse chips räcker är välkomna hem till oss. Ludvig kom hem på permission över helgen, de tog katetern idag och han hann hem och sen började smärtorna. Inte riktigt så illa så att han går på toaletten var femte minut men en gång i timmen krampar han. Så hans skrik varje gång det drar ihop sig i magen och vi måste springa akut till toaletten, en två åring som har fått full uppmärksamhet under denna period och har en fruktansvärd två års trots, två barn som sitter o petar i maten innan i varje fall den stora äter men den lilla fortfarande inte äter, två åringen som skriker så fort hon inte får som hon vill och inte blir buren, ja listan kan göras lång.
Visst är det skönt att vara hemma men om Ludvig ska ha ont då hade jag hellre haft katetern kvar över helgen och haft en någorlunda lugn helg hemma. Vi hade en kateter som vi själv kunde tömma så det hade fungerat även hemma men läkaren säger att man måste testa.
Tror ni då en påse chips från OLW hjälper?

1 kommentar:

  1. Hej vännnen!

    Tack för att du gav mig ett leende på läpparna denna morgon! Har just haft en dust med Olivia för att hon inte gillade presenten hon fick i kalendern denna morgon heller! Samma visa i stort sett varje morgon och jag har verkligen ansträngt mig för att hitta presenter som hon ska bli glad för! Winston får mest en massa bilar och är lika glad för det, men Olivia väntar sig stora presenter varje morgon och blir lika sur oavsett vad hon får! Man vill nästan bara gråta själv! Nej, det räcker sannerligen inte med en påse chips för att skapa mys och lugn! Önskar man kunde programera hjärnan till att en gång för alla förstå att det tillhör "charmen" med småbarnsåren och inte ta det så personligt varje gång!

    Winston är 1 år och 9 månader och han har precis kommit in i perioden då han är väldigt mammig igen! Det är inte lätt att räcka till lika mycket för båda barnen och någonstans dessutom hitta ett par minuter för sig själv! Om det är någon tröst (troligen inte) så är det nog likadant i alla småbarnsfamiljer även om er situation är något speciell! Hoppas innerligt att resten av helgen blir lugnare och att han inte ska behöva ha så ont, lilla hjärtat!

    Stor kram,
    Annika K

    SvaraRadera