Jag tror hela min familj känner likadant just nu. Ludvig var vaken från 1,15 inatt till 4,30 i morse och då var det som vanligt, törstig, varm, kall, behöver gå på toaletten, ont i halsen o måste dricka, måste snyta sig osv.
Jag undrar så vad som rör sig i hans lilla söta huvud. Är han rädd för att somna, är han inte trött eller vad är det som gör att han inte kan komma till ro.
Klockan sex kom de in för att ta prover och då gav de honom även en tablett så då blev han väckt men sa själv, jag måste sova, jag är så trött. Jag berättade för sköterskan att han hade varit vaken så inatt och då sa hon att vi kunde sova lite längre nu på morgonen men icke, hon hade nog glömt berätta det för morgonsköterskan för klockan åtta kom hon in med nytt dropp och morgon mediciner och då vaknade givetvis Ludvig o sa piggt o glatt, är det morgon nu?
Själv har jag svårt att somna när jag lägger mig, rösterna spökar i huvudet, allt snurrar och det är så fruktansvärt svårt att komma till ro och när jag väl gör det så somnar jag så hårt och drömmer så konstiga drömmar och när jag sen vaknar efter ett par timmar är jag lika trött som jag var innan. Det är riktigt illa med sömnen, tidigare räckte det med att vi började titta på en film och så sov jag men nu kan jag kolla på en hel film utan att nicka till. Känner mig så fruktansvärt trött men när jag sen lägger mig ner så är jag "pigg" igen.
Är rastlös, det måste hända något hela tiden. Kan inte sätta mig ner och bara koppla av, känner mig stressad utan att egentligen behöva vara det. Livet är bra konstigt nu. Längtar efter en hel natts sömn utan drömmar,utan en droppställning som låter, utan att någon stör mig och väcker mig. Antar att det dröjer ett bra tag till men dagdrömma om det kan jag :-)
Igår natt hade Ludvig sovit bra, bara vaknat en gång men när jag löste av Kristian så såg han helt sliten ut, han hade inte sovit så bra han heller.
Den enda som sover någorlunda det är Nora. Kan väl inte säga att hon sover lika tryggt som hon gjorde innan för nu vaknar hon oftast ett par gånger per natt och hon vill gärna komma in i vår säng på natten och det har hon aldrig gjort tidigare.
Inget i livet är väl som vanligt för någon av er, många tankar och svårt att slappna av. Tror också att man kan sakna fysisk uttröttning, som av att träna/promenera etc när det nu bara är tankarna som tröttar.
SvaraRaderaKramar och en önskan om God Natt från Karin