Nu har Ludvig haft sin nya tablett i lite mer än en vecka. Tyvärr var det inte någon tablett som passade honom. Den gav biverkningar som var fruktansvärda, han flippade ut totalt, talet spökade och han kan inte göra sig förstådd igen, smaken förändrades, han gick som en zombie, supertrött hela dagen och kunde knappt hålla sina ögon öppna, somnade direkt när vi startade bilen och riktigt seg hela dagen.
När han var på Hab i tisdags märkte de skillnad där också, han behövde mycket mer hjälp med saker han har klarat tidigare och där var inte alls samma gå i honom som vanligt.
Jag jagade kurator och läkare igår för att höra om man bara kan sluta med dem eller om man måste trappa ner långsamt med dem. Läkaren skulle ringa upp men än så länge har jag inte hört något men han hade sagt att vi kunde sluta med dem tvärt eftersom han inte har ätit dem så länge, kanske det kan vara så att han får för stor dos men idag har han inte fått någon tablett och redan nu ser vi lite skillnad. Idag busar han och är lite piggare så...här är balansgången igen. Vad är värt vad, vill vi ha en kille som är totalt nerdrogad och lever som en zombie och skriker för att han inte kan göra sig förstådd eller vill vi ha den aktiva, busiga killen men som har det jobbigt med sina tvång?
Vi väljer tvången och har den glada, busiga killen framför zombien. Känns inte så bra att vi började med detta försök så här nära skolstarten. Hoppas medicinerna har gått ur kroppen innan nästa vecka när skolan börjar.
Usch, vad läskigt med mediciner som påverkar så mycket! Skönt att ni kan sluta med dem direkt. Synd att så många mediciner ska ha läskiga biverkningar =(.
SvaraRaderaHoppas så att ni hittar något som kan hjälpa Ludvig.
Kram
Hej Madde! skönt att se nytt inlägg. Jag började bli riktigt orolig.
SvaraRaderaFörstår att det inte var ett lätt val, men jag tror ni gjorde rätt.
Kanske det finns andra strategier för att bryta tvånget. Hoppas, hoppas allt blir bra.
Kram
Marianne
Stackarn! Att behöva vara "försökskanin" åt sig själv i kampen om att hitta nåt som gör hans vardag enklare och bättre! Man önskar bara att han skulle få nåt som verkligen fungerar bra OCH som dessutom är subventionerat! Förstår ert val och tycker ni gjort helt rätt! Undrar om han själv förstår vad som händer med honom när han provar olika mediciner?
SvaraRaderaHoppas ni alla mår bra nu! Vi fick ju också kräksjukan här hemma (jag fick det 2 ggr) och vi smittade alla vi mötte innan det bröt ut! Inte kul men jag hoppas det är överstökat för oss och er alla nu!
Stor kram,
Annika K
Så himla tuffa beslut, förstår att det är jättesvårt att veta vad man ska och bör välja, vad som är bäst för Ludvig i det långa loppet. Kan bara skicka så mycket styrka och värme jag bara kan!
SvaraRadera