lördag 29 augusti 2009

Cirkus i byn

Jag hade barnen hemma från dagis igår eftersom Nora hade lite feber på morgonen och började bli lite förkyld. Det fungerade hur bra som helst att ha barnen hemma, de lekte bra tillsammans och kollade lite på film. Själv fick jag sorterat lite spel o pussel och lagt in en del annonser på Tradera. Svärmor och svärfar kom hit och fikade.
Idag kom det cirkus till Västra Klagstorp så jag köpte biljetter dit så Ludvig och morfar gick tillsammans. Mamma, Patrik och faster Inge kom hit och när cirkusen var slut så åt vi allihopa middag. Jättetrevligt var det och Ludvig somnade direkt när han gick och la sig, helt slut efter cirkusäventyret. Han verkade ha gillat det, han var lugn och behärskad när han kom hem och berättade vad som hänt på den.
Nu ikväll så sa jag till Kristian att vi kanske ska köpa den där bärbara datorn som vi har pratat om att vi ska ha med oss på sjukhuset när vi är inlagda med Ludvig och då fick jag till svar, ja men först ska vi komma dit. Han vet inte om han tror att vi kommer dit nu, för faktiskt så ser det fortfarande konstigt ut när Ludvig går, inte hela tiden men i mellan åt. Det går fortfarande inte att springa men gå fungerar ganska bra, det ser lite snett ut ibland.
Jag lever fortfarande på hoppet, vi är ju så nära, de kan inte ställa in nu. Hans minne är fortfarande grymt, han är superduktig på bokstäverna, talet finns där. Just nu är det benen eller ryggen eller vad det nu kan vara som gör att det ser konstigt ut.
Patrik sa att när han gick över tröskeln från uterummet så började han halta och är det en sträckning han har fått så är det bara vissa rörelser som gör ont. Han klagade idag igen på att han har ont bak i benet, baksidan av låret. Hoppas, hoppas, hoppas....
Faster Inge som inte har träffat Ludvig på länge märkte att han måste koncentrera sig mer på de olika sakerna han gör och att blicken försvinner i mellan åt, att han får kämpa för att hitta vad det är han ska men det är vi medvetna om med tanke på att förändringarna på hjärnan hade brett ut sig på synfälten men det är bra att andra som inte träffar honom så ofta kan säga vad de tycker för vi som ser honom varje dag blir blinda för vissa saker plus att vi letar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar