Ludvig har tragglat och ältat och tragglat och ältat hela gårdagen och även idag. Idag började han dagen med att fråga om vi bara skulle vara hemma hela dagen och när vi sa att vi skulle åka till mormor och morfar så de kunde bada så var han så uppe i sitt eget att det inte gick hem. När han frågade nästa gång så sa vi samma sak och då frågar han, ska det göra ont. Innan vi kom fram till vad han menade, han har plåster på ärren efter CVK, där ska sitta plåster ett bra tag så det läker fint. Eftersom han äter den immunsänkande medicinen så läker sår sämre och på längre tid på honom. Det som då gör ont är när vi tar av stripsen/plåstret.
Jag släppte av barnen och Kristian hos mormor och morfar så de fick bada medan jag själv körde och fixade några ärende. Ludvig hade blivit överlycklig när han insåg att han skulle få bada, det har han inte fått göra sen i september så lyckan var enorm.
När jag kom tillbaka så var barnen rena och torra och vi åt lunch.
Eftermiddagen och kvällen har gått i samma spår, tragglande och frågande i ett. Han är inte tyst i fem minuter och det är samma frågor som kommer hela tiden, var han ska sova, när han ska sova, var Nora är, vad Nora gör, vad han ska göra på onsdag, ska det göra ont, hur ont ska det göra osv. Där är något som stör men vad?? Vi brukar vara duktiga på att finna ut det men just nu hittar vi inget, kan det vara för att han är rastlös för att det inte händer så mycket? Det tråkiga är att vi vet ju att det blir samma sak om det händer för mycket för honom. Det är här det avskyvärda ordet BALANS kommer in igen. Vad är balans och hur finner man det?
Vilka härliga bilder på två härliga barn.
SvaraRaderaMadde, vi har bubbelbad här hemma. Ni är välkomna in om ni så önskar.
Beträffande Ludvigs "oro" kanske denna kan spåras till skolbesöket. Ibland händer ingenting under hans dag och andra dagar är det sååå många intryck.
Hör av dig om ni vill bada bubbel.
Kram
Marianne