UKG och läkarkontroll i Lund

Igår var det dags för ännu ett ultraljud på hjärtat i Lund och samtidigt så bad vi läkaren kolla Ludvigs utslag i armhålan och lite här och var på kroppen.
Vi åkte hela familjen till Lund och medan jag och Ludvig gick upp till avdelningen så åkte Kristian och Nora för att lämna ängelpengar och hämta nya änglar.


Ludvig är grym vid undersökningarna, han la sig precis som han skulle på britsen för att de först skulle kunna ta ett EKG och sen fick vi gå in i ett annat rum där ultraljudet görs.
Det var en läkare som vi aldrig har träffat innan som gjorde det denna gången, hon var också jättebra och noggrann precis som hon är som vi brukar träffa. Hon frågade om vi hade gjort ett vid förra sepsisen (förra gången han var inlagd) men det gjorde vi inte. Jag frågade om det var anledningen till ultraljudet denna gången, att han haft sepsis. Anledningen var att kolla så att alla bakterier och infektionen är borta och det var den. Hon körde runt med ultraljudet och upp mot halsen så jag frågade vad hon kollade där (nu är vi där igen med kontrollbehovet) och hon sa något som jag inte hängde med på men så säger hon, ja det ser bra ut där men....jag kan inte beskriva hur mitt hjärta stannade för en kort sekund för att sen börja slå så snabbt medan jag såg hur hon styrde rund ultraljudet. Hon frågade om han alltid var så här blek? Hmm, visst är han ljus och visst är han blek men det brukar han vara eller??? Han får ju inte vara i solen nu med tanke på transplantation och medicinering och han har precis haft en kraftig blodförgiftning så...blek ja det är han. Inte förrän hon var klar och hade lyssnat på honom lugnade mitt hjärta sig för då sa hon att allt såg bra ut och det lät bra. Så skönt att något är som det ska.

Därefter åkte vi ner till avdelningen för att låta doktor D kolla Ludvigs utslag. Han sa att det inte såg ut som någon klassisk kronisk GvH men...även om det är GvH är det inget man gör åt just nu eftersom det är för lite och på för få ställen. Han sa att hans torra hud kan vara ett tecken på GvH men när vi berättade att han alltid har varit extremt torr i huden och att han är relativt bra nu så suckade han av lättnad.


Vi gick ner på lekterapin med barnen och de fick leka lite där. Ludvig skrattade och hade sig och Nora trivdes som fisken i vattnet och blev riktigt arg när det var dags att åka hem. Nora lekte i deras kök, med lera och mata dockorna och plocka ut saker från kylen medan Ludvig hamnade borta i sjukhus hörnan, precis som vanligt.