Möte på skolan

Idag var det mötet på skolan, mötet om Ludvigs närmsta framtid.
Vi var ganska många med på mötet idag, det var jag, psykolog, specialpedagog från Hab, synpedagog från synenheten i Lund, blivande klassföreståndare, rektor, specialpedagog från skolan och förskoleläraren.

Det är klart att han ska ha en resurs och vi har tur för vi vet vem det kommer att bli och att han kommer att ha en resurs på heltid. De nya testerna är inte gjorda eftersom han blev sjuk när de skulle göras men det som framkom på mötet idag från Hab personalen är inte vad eller hur han ska lära sig olika saker utan det är att komma tillbaka till det sociala. Alla som känner Ludvig vet att han alltid har varit en enormt social kille men tyvärr har han backat väldigt där. Han är bara social i de sammanhang där han känner sig trygg och med personer han känner eller känner igen. Det ska göras en utvärdering på vilka hjälpmedel han kommer att behöva så småningom men eftersom ingen vet var sjukdomen slutar, varken med ögon eller motorik eller balans så är det för tidigt att veta exakt vad som kommer att behövas. De ska i varje fall utgå från att han är gravt synskadad och att han inte ser något alls. Skulle han se så är det bara ett plus. Skolan fick lite tips på att underlätta för honom som tex måla gula kanter på trappstegen intill byggnaderna, att han ska ha en ytterplats där han ska hänga sina saker, bra ljus och lite sådana småtips.
På torsdag ska vi ner till skolan och hälsa på eftersom vi missade förra besöket. När vi sen går förbi skolan så kan vi gå inom för att han ska känna igen sig lite.
Personalen börjar jobba veckan innan skolan börjar och då ska vi försöka träffa hans resurslärare lite så de hinner lära känna varandra på nytt. Tror och hoppas på att detta kommer att fungera.
Det stämmer så bra som någon sa, det gäller att vara lyhörd på hans önskemål eller hans teorier om hur det ska fungera. Ludvig är ganska lätt att läsa av, han säger ganska snabbt om han är med på noterna, antingen bokstavligen eller med sitt kroppsspråk. Vi pratade även om det här när man pratar med Ludvig så är det så viktigt att gå ner till hans höjd, att hamna mitt emot honom och säga, hej Ludvig det är jag...(namnet) så han vet att vi pratar med honom och så att han vet vem han pratar med.

Där är ingen som har facit för hur det kommer att gå eller på vilket sätt man ska jobba med honom eller hur mycket han kommer att orka men det är här vi alla måste hjälpas åt att vara lyhörda och hjälpas åt så att det fungerar så bra som det går. Jag har stort hopp om att det kommer att gå...