Det störande sitter kvar

Vi funderar och funderar på vad det är som rör sig i Ludvigs lilla huvud och vi blir inte kloka på det. Natten har varit orolig, han har sovit dåligt, gnytt till, vänt och vridit sig och vaknat flera gånger. Förmiddagen var rätt så lugn och vi fick besök av vänner som vi inte har träffat på ett år. Det var superroligt att ses efter så lång tid och Nora och deras son fann varandra nästan direkt, där är bara två månader som skiljer dem åt. Tack för besöket, Carina, Micke och Pontus, vi hoppas inte att det dröjer ett år till nästa gång :-)

När de hade åkt så gick barnen upp där uppe och Ludvig började traggla om det bara var Nora som skulle åka, om det skulle göra jätteont, om han skulle vara vaken, vad han ska göra på onsdag osv. När han hade gråtit och skrikigt i 20 minuter så tog jag ner honom och visade i almanackan om vad som ska ske närmsta tiden. Det lugnade honom för stunden för då kom han på annat, att han skulle fylla år, att farmor Gerda fyller år precis innan honom. Jag berättade att på tisdag ska vi träffa specialpedagog P, på onsdag är det sommarfest på Hab och på fredag ska vi träffa specialpedagog E. När vi kom till onsdagen började han, vilken våning ska jag vara på, ska jag vara vaken. Lilla hjärtat, på onsdag är det fest, inget som gör ont, ingen som ska sövas, inget farligt alls, bara roligheter. Hans glada jag försvann efter 10 minuter och började traggla igen så då passade vi på att gå ut i solen medan den kom fram. Då börjar han igen, ska jag inte åka någonstans, är det bara Nora så det slutade med att han och Kristian körde ner till Ica bara för att han skulle få åka bilen. När de kom hem åt barnen vars en glass och Ludvig kom på andra tankar för en stund. När glassen var slut så var vi tillbaka igen, vad han ska göra på onsdag, var han ska sova.

Nu ikväll har han nyst så det har stänkt om honom, kan det vara så enkelt som att han har en förkylning i kroppen som är på väg ut, att det är rädslan för att bli sjuk och hamna på sjukhus. Känner han det så i kroppen? Tänk om man bara kunde ta sig in i hans lilla huvud och antingen hjälpa han att sortera allt där eller om vi kunde få en förklaring på hur han tänker och vad för bilder han ser.

Det är inte bara i Ludvigs huvud där är störande saker, även i mitt. Jag har svårt att sova, tankarna snurrar, allt blandas ihop till en härlig cocktail och slår ut allt vett om att sova. Funderingarna är många, frågorna är många och tankarna snurrar och drömmarna är elaka. Gör vi rätt med honom, varför finns det ingen manual på hur vi föräldrar ska göra med våra sjuka barn. Har aldrig trott eller föreställt mig att det skulle vara lätt att vara mamma men detta är ju överkurs.

Ena barnet är i säng och det andra är färdigduschat och har pyjamas på sig så nu kommer snart grannen över och tar ett glas vin och snackar lite skit.

Ha en skön lördagskväll alla!