Idag gick jag och Ludvig ner till skolan för att hälsa på. En mer förväntansfull o glad kille får man nog leta efter. Hela Ludvig strålade för varje steg vi tog och rätt som det var så började han springa precis som om vi inte kunde komma fram fort nog.
Det gick jättebra att prata med blivande klassföreståndare, de fungerade hur bra som helst tillsammans. Han tog hennes hand och de gick runt tillsammans och satt och pratade en god stund. Specialpedagogen var också med och hon fick samma intryck som mig, han är förväntansfull och han hade fullt fokus på skolmötet idag. Idag pratade han tydligt så omgivningen förstod honom.
Barnen som satt i klassrummet när vi kom tittade på Ludvig och reagerade på lite olika sätt när han kände sig fram på stolar och bord. Några frågade om han inte såg och fröken berättade att han inte såg så bra med sina ögon utan fick använda sina händer istället.
När vi satt ute på skolgården så kom det fram en flicka och vinkade till honom och sa hej, Ludvig som inte reagerade så mycket på det reagerade bättre när vi bad flickan ta på hans arm och säga hej, jag heter...
Tänk vilket härligt bemötande, barn är så mycket mer förstående än vad många av oss vuxna är. Visst var där många andra som bara tittade och inte vågade sig fram men så är det överallt.
Mötet kändes bra men han var grymt trött efter en timme nere på skolan, tänk alla intryck i hans redan fulla huvud.
Men han längtar, längtar till den dag han fyller sex år och ska gå i skolan.
Hej Ludvig!
SvaraRaderaDu kommer att få en härlig och spännande tid i skolan.
Kram på dig Tygelsjös egen krigare.
Marianne
Vad spännande det ska bli för Ludvig! Säkert utmattande och omtumlande också... men underbart att få längta framåt. Känns skönt med förståelse från både barn och vuxna.
SvaraRaderaKram fr Karin
Hej Madde!
SvaraRaderaFÖRLÅT att jag varit väldigt osynlig länge! Du/ni har aldrig försvunnit från mitt hjärta, mina tankar eller mina böner, det har bara varit väldigt tufft ganska länge. Känns alltid lika jobbigt att säga till nån som lever i din verklighet att man själv mår dåligt, det går inte att jämföra, men...! Jag har försökt bli lite uppdaterad om vad som händer och jag blev så glad över hans förväntan på skolan! Vad roligt att ha det att se fram emot den här sommaren! Blev ledsen över att hans syn är så dålig dock! Av vad jag förstår tar han det fantastiskt bra och lugnt, men så är han också en oerhört tapper och erfaren liten kille! En riktig riddare!
Jag hoppas jag kan hålla mig mer aktiv framöver och jag hoppas vi snart träffas! Du/ni har aldrig varit bortglömda av mig!
Stor kram,
Annika K