tisdag 5 oktober 2010

Det gick bra till slut idag

Vi satte på emlaplåsterna vid 12,30 och sen körde jag och Ludvig iväg vid ett. När vi kom upp till dagvården så var där ganska mycket patienter och som vanligt inom vården väldigt lite personal. Helt ärligt tycker jag det är skrämmande att man drar in så mycket på personalen på avdelningarna att de måste stressa så som de gör. I vilket fall som helst kom vi in vid två och de försökte sticka honom två gånger men lyckades inte, hans kärl är helt sönderstuckna så de överlät det till narkosläkaren. Vi hann inte mer än ut från behandlingsrummet förrän sjuktransporten kom och innan dess hann de droppa hans ögon också eftersom de skulle göra en ögonbottenundersökning när han ändå var sövd. Inte populärt med dropparna i ögonen, inte populärt att vara på sjukhuset överhuvudtaget men han har skött sig så bra idag igen.

När vi kom bort till röntgen så tog narkosläkaren emot oss, vi hade tur när vi fick läkaren, ska vara en av de bästa och vi gillar honom skarpt, har haft honom ett antal gånger nu. Han tittade också på Ludvigs kärl och försökte sticka en gång men hittade inget kärl så de beslutade att sätta nålen när han var sövd och då betydde det att han skulle sövas med mask. Jag vet att Ludvig får panik av mask men okej då, ni får försöka då. Mycket riktigt så kämpade han emot som ett djur och jag såg hur fradgan kom i masken. Fy, det är inte roligt att vara mamma i dessa situationer, det känns som misshandel. Till slut så somnade han och det som känns lagom kul också är när läkaren lutar sig över honom med sitt öra över hans mun för att känna så att han andas, då får jag en liten klump i magen.

Strax efter sju var vi hemma och vad tror ni händer ikväll men en grabb som i vanliga fall har sömnstörningar. Tror ni han kommer till ro? Hmm, inte än så länge och klockan är strax nio. Inte smart att söva honom så sent på eftermiddagen och det sa även sköterskan på dagvården men hon hade försökt att ändra så att han skulle få en tidigare tid. Nu ska jag ta upp det med Ludvigs ansvariga läkare, om han kan skriva in det i journalen, att Ludvig behöver en förmiddagstid för som det är nu så är allt rubbat för honom, lunch, mellis och middag. Det slutade med att han har ätit ett kexchoklad, en halv macka och druckit ett halvt glas vatten sen efter frukosten.

Nora har haft det superbra idag, morfar passade henne så de var först på lekplatsen och sen tog de bussen till Mobilia där de åt glass och hon lyckades tigga till sig både ett glas och en liten babydocka :-).
När mormor slutade så åkte hon hem till oss och fixade kvällsmat så när vi kom hem så var både kvällsmaten uppäten och Nora var nyduschad. Vad hade vi gjort utan vår familj?

Nu ska jag sätta mig i soffan och se om jag kan komma till ro efter denna dag.

3 kommentarer:

  1. Vad skönt att ni är hemma och denna dag är över.

    Ja, familjen är guld värd - vi har också föräldrar som ställer upp o vått och torrt.

    Nu blir jag borta några dagar men ska läsa i kapp så snart jag kan.

    Kram från Karin

    SvaraRadera
  2. Heja Ludvig, som ändå fixade det såpass bra! Tycker verkligen ni borde ha rätt till att få en tidig tid vid eventuella sövningar. Det borde ju inte vara så svårt att tillgodose. Och skönt att morfar och mormor kunde rycka in för Noras skull!

    SvaraRadera
  3. Skönt att höra att det ganska bra idag och skönt för er att denna dag nu är över!

    Ja, vad gjorde man utan föräldrar som alltid ställer upp?!

    Härligt att Nora hade en bra dag också :)
    Kramkram

    SvaraRadera