Nora fortsatte med sin feber idag också så Kristian var hemma.
Klockan elva hade vi bestämt möte med familjestödsverksamheten, det var två stycken som skulle komma hit och prata med oss om vårt behov av avlösning.
Mötet gick hur bra som helst och hon som ansvarar för det hade läst på om Ludvigs sjukdom och allt var redan klart så from imorgon kommer det att komma hit en person som kan hjälpa till med barnen. Kvinnan som kommer verkar jättetrevlig och flexibel så vi kan bestämma efterhand vad vi ska göra. Hon sa att ibland kan hon ta Ludvig och ibland Nora eller så kan vi hitta på saker tillsammans. Att komma ut och leka är nog det jag vill att vi ska satsa på, det är så mycket lättare att gå ut om vi är två vuxna. Som det är nu så är det svårt att vara ute med Ludvig, han har svårt att se snödrivorna.
Vi märkte idag, har väl uppmärksammat det tidigare men det var tydligt idag. När vi satt och åt så frågade han om det var mycket mat kvar på tallriken så det stämmer nog som vi har misstänkt, att synen fungerar inte när han tittar neråt. Han ser rakt fram och uppåt men inte ner. Det är säkert därför han inte kan äta själv, han hittar inte sin tallrik eller maten, han hittar inte heller sin mugg med dricka och när han ska sätta ner muggen så hittar han inte bordet. Så det gäller att man är med när han får sitt glas och när han äter.
Jag fick tyvärr ringa nu ikväll och avboka avlösningen imorgon eftersom Noras feber inte vill ge med sig, den var på 39.9 nu ikväll så det blir att ringa vårdcentralen imorgon och eftersom vi bara har en bil och den har Kristian till jobbet så då får han vara hemma och köra med Nora till läkaren.
Det kändes så bra att de hade läst om Ludvigs sjukdom, allt blir så mycket lättare med fakta.
Det var till skillnad från försäkringskassan som ringde mig i förra veckan om mina VAB pengar, hon hade ingen koll alls. Det var en vikarie till min ordinarie handläggare om det nu ska ursäktas men...
I korta drag lät samtalet så här:
FK: Du har begärt för 21 dagar, du jobbar väl ändå inte sju dagar i veckan?
M: Nej jag jobbar fem dagar/vecka och jag har begärt för 21 dagar men bara det antal timmar som jag skulle ha jobbat. (man lägger in antalet timmar de dagar man skulle ha jobbat och sätter noll på helgen)
FK: Det syns inte i vårt system, man brukar bara lägga mån-fre.
M:Jaha men om jag fyller i rätt antal timmar så ska det fungera, det har det gjort innan.
FK: Men det syns inte här, här står bara 21 dagar och 112 timmar.
M: Du, om du tar 112 timmar och delar det med 8, hur många dagar får du då?
FK: Ähhh, ja 14
M:Ja just det så då har jag inte begärt 21 dagar
FK: Men den 5 jan skulle du ha jobbat då?
M:Nej men den har jag inte satt något på, där står noll
FK: Jaha
M: Du jag ska fortsätta att ha VAB till i juni så skulle man inte kunna lägga in det så jag får pengarna en gång i månaden på något sätt. (Hör då hur hon börjar räkna lite tyst)
FK: Hmm, du vet att man bara kan ha 120 VAB dagar på ett år.
M: Du, jag har vård av allvarligt sjukt barn, han får inte vistas på dagis, han har genomgått BMT och han har en dödlig sjukdom så då finns det ingen begränsning. Vi har dessa dagar förutom de 120 dagarna.
FK: jaha, det vet jag ingenting om.
Vad ska man säga, är det inte en fördel att läsa på innan man börjar prata. Mamma skrattade när hon hörde det och sa att stackars dam, hon vågar inte ringa dig igen. Visst är det ganska hemskt att man själv ska ha full koll på allting för att kunna sätta sig emot. Nej hon ska nog akta sig för att ringa hit innan hon har fakta. Det måste ha varit någon ny vikarie :-) Hon är förlåten nu :-)
Hoppas att du hade en bra dag när fk ringde... låter så på ditt referat. Påminner om tjuvlyssnat.se som barnen älskar att citera från. Men verkliga livet är fullt av märkliga dialoger.
SvaraRaderaAvlösarservice låter toppen! Du kan absolut behöva ett par extra händer!
Krya på Nora så gott.
Kram fr Karin
Läste att ni planerar en tur till Legoland! Kul,där är helt underbart och barnen är i precis rätt ålder. Vi var där i somras!
SvaraRaderaVad tyckte du om förskoleinfon? Känns konstigt att våra småkillar börjar bli så stora...
Ha de bra Kram Åsa