Idag kom det, ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
När jag var hos kuratorn och psykologen för ett tag sen så pratade vi om olika hjälpmedel, personliga assistenter med tanke på all hjälp som Ludvig behöver pga sina funktionshinder. Det som slog mig allra mest var bilen och parkeringsplatser. Jag frågade om parkeringstillstånd och kuratorn var genast med, hon skulle ta kontakt med doktor L och få ett utlåtande.
Det tog ett par veckor så kom där hem ett läkarutlåtande från honom, ingen rolig läsning för allt kom över oss igen. Visst vi vet ju allting, vi ser ju och vi har läst om denna fruktansvärda sjukdom men när det sen kommer på papper så rivs allting upp igen. I varje fall så ringde jag till de som har hand om handläggningen av parkeringstillstånden och pratade med en jättetrevlig tjej. När jag läste utlåtandet så sa hon att det borde inte vara några hinder att få det men hon behövde få in ansökan. Hon lotsade mig runt på deras hemsida för att komma till ansökningsblanketten, vilken service, det är jag då inte van vid när det gäller myndigheter :-)
Det var för ett par veckor sedan jag skickade in blanketten och idag kom beslutet och det blev beviljat. Skönt att slippa oroa sig när vi ska in till sjukhuset, finns det parkeringsplatser eller måste vi parkera i helt andra änden av området, orkar hans vingliga ben att gå den sträckan? Eller som senast i Lund när vi fick parkering i parkeringshuset en bit ifrån sjukhuset och på tionde våningen och när vi sen ska ta hissen och den är trasig, det var ett äventyr att gå ner tio våningar med Ludvig i ena handen och väskan i andra.
Ett annat beslut har också kommit och det är vår överklagan på vårdbidraget så nu börjar några bitar ordna upp sig, kan släppa en del för ett tag i varje fall. Vårdbidraget är bara beviljat till i januari 2011 så det känns som om det snart är dags att söka det på nytt och då ska vi igenom allt igen, suck.
Ett verkligt rätt och självklart beslut av en myndighet.
SvaraRaderaKram
H