tisdag 16 mars 2010

Pang, bom och en stor duns

Ludvig fick en ny säng i somras och det är en halvhög med skåp och lådor under. Han har klarat att sova i den sängen utan att falla ur ända tills igår kväll.
Det blev en rejäl duns, vi satt här nere och tittade på tv när det hände. Han var ganska förtvivlad när vi kom upp och skrek som en galning. Vet inte hur han har trillat ur för han låg halvvägs in i rummet och han klagade över sin hand.
Vi tog in han i våra sängar istället och där somnade han om. När han vaknade sen under natten så sa han att han hade ont i handen och när vi kollade så var hans tumme ganska svullen och blå.
Vi avvaktar ett par dagar och ser vad som händer med tummen, det är hans vänstertumme och med tanke på att han är vänsterhänt så skapar det lite problem. Han har ändå använt sin hand mycket idag, både tagit sina tabletter och ätit med handen så jätte illa kan det inte vara.

Pratade med kuratorn på dagvården här i Malmö i ett annat ärende och då berättade jag om olyckan och sa att vi kan ju inte åka in på akuten med tanke på att dit åker ju alla möjliga sjuka människor. Hon sa att om det blev värre så skulle vi kontakta henne (om det var dagtid) så skulle hon höra med dagvårdssköterskan vad de kunde göra. Vi har sådan tur med all personal inom vården vi har varit i kontakt med när det gäller Ludvig.

3 kommentarer:

  1. Åh så trist.Ni behöver definitivt inte fler problem. Förhoppningsvis är det bara en liten stukning. Jag håller tummarna!
    Mittskepp 15

    SvaraRadera
  2. När vi åkte till akuten ringde vi innan och fick rum på avdelningen direkt i början, senare längre fram fick vi ett rum som var skiljt från de andra. Så om ni behöver åka in så säger du att han har genomgått BMT och är immunkänslig och behöver vara isolerad från början för att undvika smitta. Är det problem säg att du vet att de har löst det med en tidigare kille så säger du .... 's namn. Ni ska vara VIP ett tag framöver!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Annette, vi hoppas på att vi slipper åka in men ska tänka på det om det behövs i framtiden. Tänk att vara VIP på sjukhuset, hade hellre varit det någon annanstans. Nu har vi införskaffat en stödbräda som vi har satt upp på hans säng så nu hoppas vi att han håller sig i sängen.

    Hoppas allt är bra med dig och att du har hämtat dig från alla sjukdomar.

    Kram

    SvaraRadera