fredag 26 mars 2010

Sjukstuga

Jag hade ställt klockan i morse eftersom jag skulle till jobb och ha utvecklingssamtal klockan nio. När jag satt vid datorn för att kolla så alla räkningar var dragna så hörde jag Nora, att hon kallade på mig och strax efter hur hon hostade och klöktes. Mmmm, kräk igen, det känns inte som det var tillräckligt länge sen sist. Jaja, upp med Nora och in i badrummet och duschade henne och medan jag håller på med henne så vaknade Ludvig. Han var lika tjock i halsen och så allmänt blek ut. Han tjatade om te, att det hjälper mot halsen. Han fick sina tabletter men såg riktigt illamående ut. Nora verkade må bättre och tjatade om frukost men det måste ju gå en timme efter Ludvig har fått sina tabletter. Nora klagar på sin mage och hoppar upp och sätter sig hos Kristian och oops, tur att spannen var i närheten för där kom det igen, det obehagliga, det mardrömsliknande kräket.
Mina tankar gick direkt till Ludvig, vad ska vi göra, ska vi åka iväg med honom någonstans så han inte blir smittad, är det magsjuka som Nora har eller är det förkylningen som har satt sig på magen. Hon fick ju bara feber och inget annat, hon är sällan snorig så kanske det är så att det sätter sig i magen på henne istället.
Jag ringde till morfar och hörde, han skulle sluta vid 12 så jag kunde åka hem där så länge och vara där. Ja det lät ju som en bra idé. Jag hade pratat med dagvården i Lund angående Ludvigs hals och de skulle återkomma under dagen när de hade pratat med läkaren.
Jag gick ner och fixade knäckebröd och te, Nora tjatade fortfarande om sin frukost och Ludvig om sitt te. Ludvig fick upp sitt te och klunkade det i sig och därefter så säger han, jag måste kräkas. Puh, in med honom på toaletten och upp kom allt te. Därefter skrattade och busade barnen och käkade sina knäckebröd. Ludvigs kommentar, det är inte bra för halsen med te.

De ringde från dagvården i Lund och sa att doktor A ville att en läkare skulle titta på Ludvig, dels för hans binjurar och kortisonpåverkan och dels hans hals. De sa att vi skulle vända oss till dagvården i Malmö och det gjorde vi ju gärna, så mycket närmre.
Klockan elva åkte vi dit och de tog en del prover och sen väntade vi på läkaren. Läkaren kom och lyssnade på lungor, kollade öron och hals. Allt såg bra ut men hon ville vänta in infektionsproverna som togs. Efter en stund så kom hon in och sa att det skulle tas ett prov till, salthalterna för att kolla så att de låg rätt, det har också med kortisonet att göra. Då fick vi gå ner till provtagningen för att lämna detta och de sa till uppe på avd att vi skulle säga att Ludvig var infektionskänslig. När vi kom ner så satt det några i väntrummet så jag tog en stol och så satt vi ute i korridoren till vi mötte en sköterska ca 20 min senare och då fick vi komma in på ett eget rum. 45 min tog det för dem, för tre barn som de skulle ta prover på, tur att de inte jobbar på ackord för då hade det inte blivit många kronor i lönekuvertet.
Proverna var bra och vi fick åka hem, 3, 5 timme senare. Vi var grymt hungriga så vi körde och handlade hamburgare med oss och körde hem till morfar.
Ludvig tryckte i sig all mat, det blev inte mycket över och sen busade han och morfar med den stora pilatesbollen. Ludvig skrattade så han fick ont i magen.

Nora och Kristian har tillbringat dagen hemma, varit ute i trädgården och njutit av vårvädret. Nora åt köttbullar och makaroner till lunch, kex och saft till mellanmål och färsk pasta nu till kvällsmat så frågan är, vad är det med hennes mage. Konstig är den i varje fall :-)

Så idag är det inget fredagsmys, bara ännu en eländig, tråkig dag med en massa sjuka saker. När tar det slut???
Imorgon skulle vi gå bort och äta middag men nu är det ingen som vågar träffa oss pga Noras kräk. Kanske, kanske mormor och morfar vågar sig hit, vi får se imorgon eller rättare sagt vi får kolla hur natten och morgonen är.

Ha en skön helg alla!

1 kommentar:

  1. Usch för kräk! Var kommer allt i från? Nu är de ju inte ens på dagis. Hoppas att natten blir lugn och att alla är pigga i morgon.

    Vilka söta foton på Ludvig! Så fint håret har växt tillbaka också.

    Kram fr Karin

    SvaraRadera