tisdag 10 november 2009

Ber om ursäkt

Jag ber så mycket om ursäkt om jag var för vulgär i förra inlägget. Pratade med mina föräldrar precis och de tyckte att det var för mycket så som jag hade skrivit så nu ber jag så jätte mycket om ursäkt om ni som redan har läst det, tyckte det var osmakligt. Hoppas ni fortsätter läsa på bloggen ändå. Jag har gjort ändringar nu och hoppas det blir bättre.

Ha en bra dag alla.

5 kommentarer:

  1. *Skrattar* Jag hann läsa (utan att förfäras) och jag hade tänkt skriva en kommentar om vad Malin tjatar om hemma - hon är otroligt intresserad av sin egen anatomi och namnen på allt - vill helst diskutera detta när stortjejerna har kompisar hemma, som bara dööööör av pinsamhet. Jag skonar då andra läsare från vad vi diskuterat. Men jag har redan sagt till Malin att nu diskuterar du INTE detta med mormor eller farmor och farfar. Morfar är ju urolog så han har nog hört det mesta.

    Det är bra att skratta i eländet!!

    Kram fr Karin

    SvaraRadera
  2. Hej! Jag tyckte inte det var osmakligt. Det blir ju lätt såna roliga samtal när man har småbarn. Jag skrattade högt när jag läste det! :)
    kram Marie.

    SvaraRadera
  3. Jag hann dessvärre inte läsa det ;), men jag vet av erfarenhet vad Klara kan kläcka ur sig emellanåt och det blir ibland riktigt kul - osmakligt tycker kanske några - men jag tycker det är rätt kul. Så synd att jag missade det ;) Kram

    SvaraRadera
  4. Anita sa

    Jag läste detta i förmiddags och fick mej ett hjärtligt skratt, typiskt barn utan några hämningar. Du har inget att be om ursäkt för detta var ett barns samtal med sin mamma, helt naturligt.

    Kramar till Er alla
    Anita

    SvaraRadera
  5. Ääää herregud det måste jag missat, läste nog din redigerade del och som sagt skrattade hjärtligt och la ju själv in en liten historia som du verkligen då får stryka innan publicering om det nu oxå var för mkt.
    Själv tycker jag inget små barn kan bli för mkt eller vulgärt eftersom de ju inte vet vad de talar om eller innebörden i alla fall.
    Jag är FÖR små snopp-historier bla, hihi.
    Å e det nånting som gör er lite gladare så tycker jag det mesta är mkt välkommet.

    Kram
    Fam. Fåhré

    SvaraRadera