torsdag 12 november 2009

Trötta, slitna och maktlösa

Igår tänkte jag skriva ett inlägg men det var långt från tanke till handling, jag var så trött och hade sådan huvudvärk. Det händer inte ofta att jag får ta huvudvärkstabletter men igår fick jag och så gick jag och la mig istället.
Helgen var som sagt fruktansvärd, Kristian åkte med Ludvig till sjukhuset i söndagskväll och i tisdags löste jag av honom. Tisdagen var lugn, allt flöt på och Ludvig hade inga utbrott men sen... På natten där så vaknade han första gången vid ett och var kissnödig och sen var det kört. En gång var 30-45 minut var vi uppe och kissade och in i mellan där så var han för varm så täcket skulle av, han frös så täcket skulle på, han var törstig och jag gav han vatten i en plastmugg men han skulle banne mig inte dricka ur en kissmugg, han var hungrig osv. När klockan var halv tre så var jag så irriterad över klockan som tickade så då tog jag stolen och klättrade upp och tog ner den och la ut den i slussen och ganska irriterad var jag på sonen också. Han fortsatte på samma sätt fram till klockan fem då slumrade han till men vaknade och var akut kissnödig halv sex och sen igen halv sju och när klockan var sju tyckte han att det var dags att stiga upp. Så en timmes sömn blev det den natten, kan förklara huvudvärken.
Hans humör igår var fruktansvärt, två sköterskor var här inne i en halvtimme och tittade på honom. Vi pratade om vad som händer hos honom när han blir så arg men eftersom det inte går att nå honom så kan vi inte få svar.
Kristian kom vid ett och löste av mig och så körde jag och hämtade Nora hos grannarna och sen körde vi till Mobilia och hämtade kortison till Ludvig och mina kakformar som jag har beställt.
Pratade med Kristian på kvällen och då hade läkaren sagt att det ska göras en ny magnetröntgen för att se om det är sjukdomen som har spridit sig och orsakar humöret eller om där är något annat på hjärnan som stör.
På kvällen ringde jag helt desperat till psykologen och pratade med henne, berättade om hur Ludvig är och att vi behöver hjälp.
Vi bestämde att hon skulle komma till Lund och vara med honom någon timme och se hans beteende och idag har hon varit här. Skriver om detta i ett eget inlägg senare ikväll.

5 kommentarer:

  1. Stackars er, stackars Ludvig. Så svårt för er alla. Hoppas att i morgon blir en bättre dag.

    Vi tänker på er varje dag.

    Många kramar från Karin

    SvaraRadera
  2. Tänker massor på er!
    Hoppas att Ludvig har en lite bättre dag idag.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Vännen!

    Träffade ju dig och Nora på Mobilia så jag blev uppdaterad om hans humör redan då! Så jobbigt när man trott att det bara skulle vända till det bättre! Måtte det inte vara sjukdomen som spridit sig utan "bara" hans sätt att reagera på allt tufft han varit med om! Han är trots allt bara 5 år och då vill man upptäcka en massa och hitta på en massa, inte vara sjuk och ligga på sjukhus!
    Tänker på er alla! Vet att det är tufft med barn som skriker och trotsar, men att inte kunna nå honom måste göra allt ännu svårare!

    Stor kram,
    Annika K

    SvaraRadera
  4. Tänker på er alla i familjen var dag och följer er som du vet i allt!!!!
    Hoppas nu hjärtligt att er dag med MR röntgen blir en fredag den 13:e i sann TUR anda att det inte visar några tecken på spridning etc utan endast mediciner etc. som just nu gör humöret och hans svåra nårbarhet.
    Väntar ivrigt med uppdatering efter svar på testerna och röntgen. (OBS! När du orkar skriva)

    Många varna kramar om en så trevlig fredag ni kan samt en helg som ni kan få njuta lite av.
    Fam. Fåhré

    SvaraRadera
  5. Tänker massor på er !
    Hoppas verkligen inte det är sjukdomen som har spridit sig , utan att det är Ludvigs sätt att säga nu få det vara nog .
    Han är trots allt bara 5 år , och har redan gått igenom en hel massa saker som man inte ska behöva gå igenom när man är ett barn .
    För oss är han en riktig hjälte.
    Stora kramar ifrån Helena , Jörgen och kusinerna .

    SvaraRadera