GvH-då kom det ändå

Kristian ringde hem efter att läkaren hade varit och tittat på Ludvig och hade då konstaterat att Ludvig fått GvH i lindrig form. Det visade sig att han var rödflammig på hela kroppen. Ludvig hade visat sin bästa sida hela morgonen, både för läkare och sköterskor och han vägrade ta sina mediciner. Det var ingen som lyckades få dem i honom, om det sen var protest för att han var tillbaks på sjukhuset eller ren trots det är det ingen som vet. I eftermiddags hade han fått diarré vilket också är ett tecken på GvH så nu är det taget ett avföringsprov för analys. Det enda vi kan göra nu är att vänta och se, de har satt in medicin för det och läkaren sa att oftast börjar medicinerna verka inom ett dygn så det hoppas vi på.
De satte även ut Sandimun, medicinen som är immunhämmande eftersom en av biverkningarna på den är att de kan bli okontaktbara och oroliga av den så nu ikväll så skulle de börja med en annan sort för att se om det hjälper mot hans humör.
Jag och Nora körde dit i eftermiddags för att lämna en av Ludvigs mediciner, en sort som de inte har på sjukhuset och Nora blev överlycklig över att få träffa dem och blev riktigt arg när de gick upp på avdelningen igen.
När vi körde hem ringde vi till pappa för att höra om han kunde hjälpa oss att köra till Mobilia och lämna in vår tv. I lördags när Ludvig satt och tittade på den så rätt som det var så la den bara av, knappt två år gammal. Man tycker att en tv bör hålla mer en två år, det är ju så att de är så billiga. Så vi mötte pappa hemma och vi bar in tv:n i bilen och körde iväg med den och nu ska vi få ett sms när den är klar.
Efter det åkte vi hem till mormor och morfar och passade på att köpa pizza med oss dit, skönt att slippa börja tänka på kvällsmat när vi kom hem :-)