Svar på kommentarer

Under resans gång har vi lärt oss att läsa av Ludvig ganska bra om vi själv får säga det :-) vi ser och blundar inte för förändringar i hans beteende och vi skriker efter hjälp vilket inte alltid är lätt att få eftersom det är så många inblandade i hans sjukdom, dels har han grundsjukdomen som sedan har gjort att han blivit sjuk/skadad på andra sätt också och då blir det svårt att avgöra vad som är vad. Nu känns det i varje fall som vi är på rätt spår. Kanske det blir för mycket för honom nu men vi gör ett försök.

Anledningen till varför han börjar skolan nu är faktiskt vi själva som har valt. Det är nu den senaste månaden som det har hänt ytterligare förändringar på Ludvig och det är det som gör hans udda beteende. I våras var han överlycklig över att börja skolan, han hade full koll på när man började skolan, vilken klass han skulle gå i (nollan går man i när man är sex år, hörde vi var och varannan dag), han visste vem han ville sitta bredvid i skolan och därför gjorde vi detta val, att testa om han klarade av första året i skolan. Vi kände att det var bättre annars att han får gå om första året än att sätta tillbaka honom på dagis. Han är lika motvillig till att vara på dagis, det ser vi när han följer med och hämtar/lämnar Nora så då känns det som om det kvittar var han är. Det enda som betyder något nu är att han kommer tillbaka till det sociala livet, om det sen är på skola eller förskola det gör inte så mycket.
Tyvärr så har vi inget facit till vad som är det bästa för honom.

Jag blir glad för era kommentarer och det är bra att ni ställer frågor och ni får gärna skriva och berätta om det är något mer som ni vill veta eller om jag skriver oklart i inläggen.