Tycker jag att detta är kul...

Fy katten vad det regnade i morse och så mörkt det var. Nora den sjusovaren ville inte alls vakna idag så jag lät henne sova lite längre, vad spelar det för roll om hon är hemma en stund längre när vi ändå är hemma???
Ludvig kunde inte alls komma till ro igår kväll utan somnade inte förrän vid tio så han sov en timme längre i morse, ända till klockan fem.

Idag var det då dags att gå ner till skolan för att hälsa på, både på fröknar och resurspersonen. När jag har sagt till Ludvig att det är dags att börja skolan, att han är stor kille och ska börja skolan så har han blivit arg och sagt, säg inte så, säg inte så men jag har bara tänkt att han har säkert förväxlat orden.
Innan vi gick i förmiddags så satt han i soffan så frågade han mig, är jag frisk nu? Ja svarade jag och då säger han, nej det är jag inte, jag kan inte se och sen blev han helt tyst. Jag sa till honom att det var alla dumma mediciner som gjort att synen försvunnit men jag vet inte om det gick fram men det lär vi märka.

Psykologen kom hit och så gick vi till skolan tillsammans och det var ingen bra upplevelse för honom, att komma till skolan. Han var arg och ville absolut inte ta av sig, ville inte prata med fröknarna, ville inte sitta, inte stå osv.
L som ska vara hans resurs har han träffat tidigare och när hon började prata med honom så var det som han reagerade på hennes röst, att det var någon han kände igen. Det enda han tjatade om den stund vi var och hälsade på var att, tycker jag detta är kul? Nääää!!!
L försökte locka med honom ut i soffan och läsa hans favoritsaga, Nils Karlsson Pyssling men han ville inte sätta sig.
Tror det kommer att bli bra med L, hon kommer att fixa det här med Ludvig om de bara får tid på sig. Med mycket hjälp av henne och specialpedagogen så kommer det att gå bra (intalar jag mig hela tiden) men det kommer att ta tid och det är nog en stor utmaning för alla på skolan. Han har dock varit isolerad nästan ett år och det är som en god, god vän sa till mig, vad hade de tänkt sig, att han skulle kläckas ur sin kokong och kunna bete sig som vilket barn som helst efter ett år instängd?? Stämmer ganska bra tycker jag.
Det kändes i varje fall skönt att han reagerade lugnt på resursens röst.

När vi skulle gå så sa L, hejdå vi ses imorgon och då svarar Ludvig utan att blinka, vi ses inte igen :-) ibland undrar jag var och hur han får in sina svar :-)

Vi gör ett nytt försök med skolan imorgon och sen på torsdag och sen på fredag. En liten stund varje dag och sen börjar skolan på riktigt på måndag.