torsdag 22 oktober 2009

Tjugofemte dagen

Jag lämnade Nora precis som vanligt vid nio och sen gick jag hem och åt en macka för att sen packa ihop lite saker för att stanna på sjukhuset. Äntligen skulle Kristian släppas ut i det fria :-)
Jag körde iväg och handlade lite innan, lite mer önskekost som lite snacks, yoggi yangster, miniostar, cola osv. När jag kom till sjukhuset så fick vi i han en yoghurt, Yippie.
Läkaren kom med mycket goda nyheter, hans värde hade stigit ytterligare och nu var de uppe på 0,40 och de röda nya är på väg att mogna, nu är det ingen tvekan om det eftersom de har stigit så pass mycket så man kan se att det är den nya benmärgen. Det är fantastiskt hur de kan mäta allt. Vi fick klartecken på att vi får lov att gå ut, vi hade kunnat gå ut redan idag men tyvärr hade vi inga tjocka kläder till Ludvig, när vi kom hit så var det ju fortfarande ganska varmt men imorgon ska Kristian ha hans overall med sig och så ska vi gå ut och gå en runda, UNDERBART.
Elisabeth från lekterapin kom hit och lekte med Ludvig och hans lego och så hade hon ett trollspö med sig samt någon annan leksak. Medan hon var här så var det ett anhörig möte och personalen informerade om kontaktpersoner inom vården här. Intressant att lyssna på även om det inte gäller oss direkt eftersom vi har ansvarige läkare i Malmö, Lund utför bara en tjänst åt Malmö. Kristian berättade att medan jag hade varit borta hade Ludvig haft jättekul, han hade skrattat i massor och efter det så har han suttit i sängen resten av eftermiddagen och tittat på film.
Till kvällsmat åt han en yoggi yangster, 1,5 trekanstost och drack 75 ml loka och innan dess hade han ätit två små muggar med snacks. Det var en blandning med skruvar, ostbågar och popcorn, en ny blandning från OLW. Det börjar verkligen gå på rätt håll och han pratat mycket om att få komma hem nu, om alla människor där hemma, om vad han ska göra och att han ska krama Nora. Vi hör hans underbara skratt och det betyder så mycket, vi börjar få tillbaks vår Ludvig.

Kristian åkte hem och fick träffa Nora och när han kom in genom dörren så sa hon, mamma?? Mamma o pappa hade hämtat Nora på dagis och efter att de hade ätit så körde de hem och vad jag hörde när Kristian ringde så skulle grannarna komma in och ta en kopp kaffe.

7 kommentarer:

  1. Ja så fantastiskt underbart! Får tårar i ögonen av glädje! Kram!

    SvaraRadera
  2. Helt underbart Madde!! Jag är så glad att Ludvig börjar bli sig lik igen o att han gör så stora framsteg! Ha det så härligt imorgon när ni går ut!
    Krams Tina

    SvaraRadera
  3. FANTASTISKT KUL!
    Vilken liten kämpe ni har, man blir ju rörd för fan!
    Kram-
    Jens

    SvaraRadera
  4. Underbart att det vänder, får precis som Marie tårar i ögonen. Många kramar Lotta & Jörgen

    SvaraRadera
  5. massor av kramar till er från Terese och oliver

    SvaraRadera
  6. Anita sa

    Instämmer om att tårarna kommer när vi läser detta. Helt underbart.
    Ha det riktigt skönt när ni går ut, hoppas det blir hyfsat väder.

    Kramar till er alla
    Anita och Stig

    SvaraRadera
  7. Ja här sitter jag också och kan knappt läsa vad du skriver för tårarna väller upp i ögonen! Underbart med glädjetårar! Jag förstår att det är lång väg kvar men tänk att det går så bra! Nu kan ni lämna mörkret bakom er! :-) Ha en rolig promenad idag! Kramar från Linda

    SvaraRadera